# ID: svediakorp-gov443502
# author: Ribeiro e Castro (UEN ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 486
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Det är verkligen viktigt att vi tar itu med de särskilda problem som vi har i jordbruksområdena i de arktiska och subarktiska områdena i Finland, Sverige, Skottland, Österrike och Estland.
Det kalla klimatet i dessa områden innebär en kortare växtsäsong och högre kostnader både för odling och kreatursuppfödning.
Spannmålsskördarna och antalet odlingsväxter är också begränsade.
Förutom det ogynnsamma klimatet, och delvis som ett resultat av det, har man också problem med att transportera och marknadsföra produkterna.
Jag stöder därför behovet, vilket redan belysts vid olika möten med rådet, av att garantera hållbarheten för och fördelningen av jordbruket i hela Europa, och att inte bara upprätthålla vykortsbilden av den lantliga omgivningen, utan också vitaliteten på landsbygden som helhet.
Jag talar som en ståndaktig förespråkare för äkta konvergens och för bekämpning av regional obalans, särskilt i de yttersta randområdena, och jag stöder erkännandet av de nordliga områdenas särskilda status.
Jag anser att det är EU: s plikt att uppmuntra en balanserad metod i samband med jordbruksområden, som grundar sig på proportionalitetskriterier och lämplighet, utan att bortse från nationella identiteter eller jordbrukets sidoeffekter.
Eftersom jag konstant hänvisar till de särskilda kännetecknen för och problemen med jordbruket i Portugal, är det också min plikt att erkänna de särskilda problem som andra medlemsstater har.
.
Som jag vid flera tillfällen har rekommenderat behöver terminologin för bestämmelserna och genomförandet av EU: s lagstiftning (och EU-institutionernas arbetsordning) vara så tydligt utformade som möjligt.
Om man lyckas med det kommer de som arbetar i sektorer som omfattas av denna ordning att få ett ökat skydd, och det kommer även medborgarna att få.
Vi talar en hel del om att föra EU ” närmare medborgarna ”, medan EU i själva verket fortsätter att kännas avlägset för dem.
Det effektivaste bidrag vi kan ge för att avhjälpa denna brist är att förenkla reglerna och göra dem lättare att förstå.
Det skulle också garantera lämpligheten av och proportionaliteten i åtgärder på gemenskapsnivå, samtidigt som man naturligtvis håller fast vid subsidiaritetsprincipen.
Jag gratulerar föredraganden till hennes arbete, vilket bland annat framhåller vikten av att granska legaliteten i de europeiska ” verkställande ” myndigheterna, de som har särskilt ansvar för att leda gemenskapens program.
Jag stöder särskilt kravet på att dessa myndigheter måste iaktta principen om öppenhet och bestämmelserna som gäller tillgång till deras dokument.
Slutligen välkomnar jag förslaget om en utfrågning av dem som nominerats för att leda myndigheterna inför det ansvariga parlamentsutskottet, och idén att parlamentet på utskottets rekommendation bör avge ett yttrande om den föreslagna kandidaten.
Denna roll som politisk förhandsfingranskare som parlamentet skulle spela vore ett naturligt komplement till den politiska efterhandsgranskningen, i form av beviljandet av ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten.
