# ID: svediakorp-gov443415
# author: Bourlanges (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 376
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Philippe Herzogs betänkande, som hamnade i kläm mellan föredragandens ambitioner och den försiktighet – enligt min mening den överdrivna försagdhet – som präglade utskottet, visar hur svårt det är för oss att sätta oss ned och skissera en modell för det europeiska samhället.
Jag anser att vi måste försöka ta oss ur detta dilemma, men vi måste göra det i god ordning.
För det första måste det bekräftas att tjänster i allmänhetens intresse har en grundläggande legitimitet.
Det finns ett antal allmänna tillgångar som i princip måste organiseras som undantag från marknadsreglerna, antingen för att de måste subventioneras av de offentliga myndigheterna för att alla skall kunna garanteras lika tillgång till dem, eller för att jämlikhetsprincipen är oförenlig med stora prisfluktuationer.
Vi måste därför på nytt erinra om att vi befinner oss i en marknadsekonomi, inte ett marknadssamhälle.
För det andra är det nödvändigt med en rättslig ram, annars måste vi alla ge upp vår gemensamma ambition.
Denna ram måste till att börja med precisera var befogenheterna ligger enligt subsidiaritetsprincipen, med andra ord på vilken nivå – europeisk, nationell eller lokal – som tjänsterna skall organiseras.
Den rättsliga ramen måste också ange räckvidden för tjänster i allmänhetens intresse – hur långt definitionen av dessa tjänster legitimt kan sträckas.
Och slutligen måste den definiera de principer som skall ligga till grund när tjänsterna organiseras.
Framför allt måste vi vara noga med att se till så att inga tjänster i allmänhetens intresse missbrukas eller monopoliseras och på så sätt genererar en säker avkastning för dem som tillhandahåller tjänsten i stället för dem som utnyttjar den.
Allt detta måste sägas.
Slutligen måste den rättsliga ramen ha en demokratisk struktur.
Vi i detta parlament får inte avsäga oss vårt ansvar.
Vi får inte vara som grodorna som ville ha en kung.
Detta är en fråga som rör allmänheten, Europas folk.
Tillsammans med kommissionen måste vi upprätta en rättslig grund som ger oss möjlighet att lösa denna fråga inom demokratiska ramar, på grundval av ett förslag från kommissionen och med medbeslutande från rådet och parlamentet – annars försummar vi våra skyldigheter.
