# ID: svediakorp-gov443383
# author: Matikainen-Kallström (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 297
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Min kollega Breyer vill gärna jämföra den låneinrättning som vi talar om med statligt stöd till en form av energiproduktion som ger upphov till snedvridningar av marknaden.
Ibland verkar det som om innebörden i begreppet ” lån ” glömts bort under genomförandet av analysen.
Den andra frågan har gällt de snedvridningar av marknaden som uppkommer genom system för ekonomiskt stöd.
I hur stor utsträckning subventioneras förnybara energikällor?
Talar vi verkligen om lån där vartenda öre betalas tillbaka med ränta?
Man har även talat om förekomsten av andra typer av lösningar.
Euratoms lånesystem har gagnat oss västeuropéer under många år.
Under senare år har förmånerna huvudsakligen riktats mot kandidatländerna.
Det stämmer att kärnkraftverk under 1970- och 80-talen uppfördes i Västeuropa med hjälp av dessa lån.
Lån för att bygga upp ny kapacitet har dock inte använts på länge.
Det bästa exemplet på detta är finansiering så att en ny enhet kunde uppföras i ett visst land i norra Europa.
Privata investerare var intresserade av att upprätta nya kärnkraftsinrättningar så att man för en enhet på 1 600 megawatt skulle ha tilldelats finansiering för uppförande av en anläggning med en kapacitet på 2 500 megawatt.
Detta om något utgör ett odiskutabelt bevis på att Euratom-lån inte behövs för finansiering av ny kapacitet.
Det är inget galet i att kärnkraftsanläggningar i kandidatländerna och andra östeuropeiska länder på detta sätt tilldelas finansiering för att förbättra säkerheten vid anläggningarna.
Det är intressant att höra Breyer uppmuntra Gruppen De gröna / Europeiska fria alliansen att inleda en kampanj mot kärnsäkerhet.
Jag anser att Euratoms lånesystem bör fortsätta.
Det har en betydelsefull roll när det gäller att förbättra säkerhetsnormerna för kärnkraftsanläggningar i tredjeländer.
