# ID: svediakorp-gov443364
# author: Chichester (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 252
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag förstår hur kommissionären känner sig när det gäller temperaturväxlingarna i denna byggnad.
För att parafrasera William Shakespeare: ej begrava radioaktivt avfall vill jag, men prisa kärnenergi – det vill säga påminna om att kärnenergin är av kritisk betydelse för den europeiska elförsörjningen och att EU-medborgarna därför måste ha stort förtroende för de säkerhetsnormer som tillämpas på produktionen.
Det har varit en intressant debatt om huruvida detta bör vara ett direktiv, vilket är bindande, eller ett icke bindande instrument.
Jag vill påminna kollegerna om att de befintliga instrument som omfattar kärnsäkerhet – nationella förordningar och konventionen om kärnsäkerhet – är fullt tillräckliga.
Låt oss komma ihåg att ansvaret slutar hos medlemsstaterna.
Vad ett direktiv kan göra är emellertid att förändra enskilda personers uppfattning om kärnenergin och deras bedömning av huruvida den är säker eller ej.
Det är av kritisk betydelse.
Jag välkomnar den förändrade hanteringen av avvecklingsfonderna i huvudtexten, vilket var en mycket viktig fråga.
Jag välkomnar också den princip som omfattas av förslaget om avfall från avvecklingar – principen att tidsfrister skall fastställas för att anta ett program och välja en plats.
Jag säger detta eftersom medlemsstaterna måste fatta beslut och de – däribland min egen – måste tvingas att fatta dessa beslut.
Det är den viktigaste rollen för detta förslag.
Låt oss vara flexibla, men låt oss fastställa tidsfrister.
Det kommer också att stärka förtroendet hos allmänheten.
