# ID: svediakorp-gov443331
# author: Sterckx (ELDR ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2004-01-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 663
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Jag skulle vilja önska Pex och de andra föredragandena lycka till med sitt arbete.
Vi har ett talesätt på nederländska som innebär att många bäckar små blir en stor å, och det innebär att många små utsläpp av föroreningar tillsammans gör samma skada som en stor katastrof.
Jag kan tillägga att vi fastställde principen om att förorenaren betalar för länge sedan, och jag tror att det nu är dags för oss att också säga att förorenaren skall straffas, vilket jag tycker skulle vara fullständigt motiverat.
Jag instämmer i den text som antagits av utskottet för regionalpolitik, transport och turism om att det klart skall fastställas att det är de olagliga och avsiktliga utsläppen som avses, och inte så mycket de utsläpp som är resultatet av olyckor som leder till skador, eftersom en olycka trots allt är något annat än ett avsiktligt utsläpp.
Jag tycker att vi skall göra denna skillnad.
Piecyk påpekade för en stund sedan att det redan finns en hel del direktiv, såsom direktivet om mottagningsanordningar, som mitt land fortfarande inte har införlivat.
Jag anser att det är skamligt och en situation som vi utan dröjsmål borde åtgärda.
Ett år har nu gått.
Dessutom måste vi komma igång med att bedöma tillämpningen av direktivet, hur fartygen reagerar på det och om vi inte borde göra förändringar någonstans för att se huruvida – och i så fall hur – direktivet fungerar.
Jag skulle också vilja hänvisa till direktivet om övervakning och användningen av svarta lådan.
Vi måste se hur vi kan använda svarta lådan för att ta reda på vem som förorenar, var det sker och, om det behövs, hur mycket föroreningar det handlar om.
Jag tycker att även detta borde beaktas, eftersom detta är ett direktiv som också kan ha betydelse i sammanhanget.
Jag är mycket glad över att utsläpp ute till havs tagits med i texten och att det inte finns några geografiska restriktioner, utan att havet betraktas som ett gemensamt arv som tillhör alla där föroreningar sker.
Allt hänger förstås på inspektionerna och på hur vi kan ta förorenarna på bar gärning.
Jag tror att en europeisk kustbevakning kan vara till viss nytta här eller, åtminstone innan vi når detta stadium, ett förbättrat ömsesidigt samarbete mellan de nationella kustbevakningarna och inspektion av fartygens register, etc.
Om vi kan använda satelliter för att läsa registreringsskylten på en misstänkt bil i ett visst land, vad hindrar oss då från att använda detta slags teknik för att spåra utsläppsbrott i tid?
När exempelvis ” Tricolor ” bärgades utnyttjade andra fartyg den olyckan för att släppa ut sin olja, för det har fastställts att den olja som spolades upp inte kom från ” Tricolor ” utan från andra fartyg.
Vi måste i vilket fall som helst se till att vi gör skillnad mellan en olycka och medveten förorening.
I sjöfartskretsar känner man oro över hur fartygsbesättningar behandlas i vissa fall.
Enligt min uppfattning är det som händer med ” Prestiges ” kapten ganska obehagligt och jag hoppas att vi kommer att kunna tala med honom snart igen.
Jag har läst att en fartygskatastrof nu har skett i Karaj och att besättningen hålls ansvariga för brottet.
Vi måste vara försiktiga med detta.
Ni har rätt i att vi arbetade hårt och lyckades göra en hel del under den föregående sammanträdesperioden.
Det var frustrerande ibland.
Innan ” Erika ” paketet var avslutat drabbades vi av ” Prestige ” -katastrofen, och det är mycket frustrerande.
Jag tror emellertid, fru kommissionär, att parlamentet och kommissionen trots rådets invändningar har lyckats uppnå ett antal positiva resultat, och jag hoppas att vi kan göra detsamma under nästa sammanträdesperiod.
