# ID: svediakorp-gov443235
# author: Martinez (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 638
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionär!
Min region Languedoc-Roussillon, Provence, hela södra Frankrike, har åter drabbats av översvämningar.
Det stämmer att vi har fått hjälp från brandmän från Tyskland och Italien, men ändå är sanningen den att det finns hundratals och åter hundratals döda nötkreatur och får som befolkningen fortfarande inte kan få bort från de översvämmade betesmarkerna och gårdarna.
Sanningen är den att i många små samhällen, som Codole i Gard, förstördes 98 procent av husen en vecka före jul och hundratals familjer är hemlösa och har påtagliga ekonomiska svårigheter.
Det behövs 700 000 euro för bara en kilometer fördämning, 150 000 euro i ett litet samhälle för att reparera vägarna, miljontals euro för att bygga upp offentliga byggnader, skolor, samlingslokaler, reningsverk och avloppssystem.
Verkligheten är att i ett litet samhälle kostar det varje dag 5 000 euro för att ge de hemlösa mat, räddningstjänsten, familjerna och även militären som står vakt för att förhindra plundring, det blir åtminstone mellan 40 000 och 80 000 euro för varje skadat hus och det finns tusentals.
Detta var i stora drag.
Vad kan man göra åt saken?
Vem skall betala och från vilken budget?
Kommer det att bli de lokala myndigheterna, regionen, Frankrike eller Europeiska unionen?
Herr talman, herr kommissionär, teoretiskt sett existerar solidaritetsmekanismen.
Det finns till och med en solidaritetsprincip i artikel 2 i fördraget.
På papperet finns det mekanismer: ERUF, mål 2, EUGFJ-garanti som bildades för galna kosjukan, direktstöd till jordbrukare vilket användes efter översvämningarna i augusti 2002, programmet för civilförsvar 2000 – 2004 och den nya solidaritetsfonden.
Herr kommissionär, mina damer och herrar, mot bakgrund av detta är vi alla medvetna om att fondens stränga krav och dess anspråkslösa budget på en miljard euro, som för övrigt redan slukats av eldsvådorna i Portugal eller jordbävningarna i Italien, gör att mina landsmän i Languedoc-Roussillon i stor utsträckning lämnas åt sitt öde när julen närmar sig.
Om vi i det aktuella fallet bara har sett vattenmassor men inga pengar, måste vi åtminstone arbeta med framtiden för ögonen.
För det första genom att finansiera ett direktverkande informationssystem, som inte finns eftersom borgmästarna inte varnades.
I de tider vi lever i behövs ett elektroniskt datasystem från Lyon till Arles, som tillåter att alla floder, fördämningar, kanaler, förgreningar och bifloder i hela Rhônebäckenet kan övervakas i realtid och de lokala folkvalda kan varnas vid fara.
Provinsen Murcia i Spanien har gjort det, herr talman – vi borde också klara det.
Kärnfrågan är dock en annan.
Förutom förebyggande arbete, återuppbyggnad och ersättning måste vi inse att vattenmassorna döljer en demografisk ström.
Nordeuropas äldre medborgare, för att inte tala om cheferna från Parisregionen, kommer och bygger hus i Languedoc-Roussillon, i Provence och i hela södra Frankrike.
Mark exproprieras, täcks med betong, 150 000 hektar vinodling har blivit översvämmade och det är därför, för att göra en lång historia kort, som marken är vattensjuk.
Vad mera är kommer de holländska, engelska, belgiska och andra nordeuropeiska pigga pensionärerna att bli verkligt gamla och då kommer det att krävas omfattande strukturer för hälso- och sjukvård i vår region.
Avslutningsvis måste översynen av strukturfonderna ta med denna territoriella rättvisa i beräkningen: om människor flyttar från norr till söder måste finansieringen flytta med, annars kommer vi att bli Europas palestinier med kolonier av pensionärer från Nordeuropa som bosätter sig bland oss.
Vi har ingen lust att bli ett Västbanken i södra Frankrike, där förödelse ständigt råder!
