# ID: svediakorp-gov443055
# author: Glante (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,125
# sentences: 60
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru kommissionär, jag önskar er god kväll.
Jag var på plats i god tid innan starten.
Kvällens debatt, som vi håller i en trevlig krets av initierade, handlar om en teknik – kraftvärme – som är ett erkänt miljöverktyg.
Kraftvärme kan användas på många olika sätt, från fjärrvärme, huvudsakligen i Nordeuropa, till produktionsanläggningar såsom keramik- och pappersindustrier i andra länder.
Kraftvärme innebär samtidig framställning av elenergi och värmeenergi i vad som vanligtvis är en energisparande process.
Detta direktiv fokuserar huvudsakligen på högeffektiv kraftvärme, det vill säga på processer som erbjuder energibesparingar på åtminstone 10 procent.
Detta är en av de viktigaste anledningarna till att kraftvärme används för att öka energieffektiviteten och att det bidrar till förbättrad försörjningstrygghet.
Förra månadens strömavbrott visade att något måste göras för att förbättra försörjningstryggheten.
Jag vill börja med att kommentera det sätt på vilket rådet behandlar parlamentet.
Detta direktiv har diskuterats sedan september 2002 – i nästan 18 månader.
Den första behandlingen i parlamentet var mycket kontroversiell.
Den andra behandlingen var mycket mer inriktad på samförstånd.
Tyvärr accepterade rådets gemensamma ståndpunkt mycket få av de ändringsförslag som kammaren föreslagit.
Under den andra behandlingen visade rådet återigen bristande flexibilitet och öppenhet inför våra krav.
Som jag ser det intog rådet redan från början hållningen att ” det duger med ett nej ” och vi fick upprepade gånger höra att det inte fanns utrymme för att gå längre än den gemensamma ståndpunkten.
Jag anser att det fanns tillfällen då förhandlingarna fördes på ett sätt som ligger närmare ett samrådsförfarande än medbeslutande.
Till sist antogs kompromisslösningarna.
Inte därför att jag som föredragande var fullständigt nöjd med resultatet, utan snarare därför att rådet utövade påtryckningar på parlamentet – och därför att det inte längre fanns tillräckligt med tid för ett förlikningsförfarande om rådet skulle hålla tidsplanen.
Fler påtryckningar utövades genom de uttalanden som gjordes av ett antal delegationer i rådet, vilka ifrågasatte behovet av ett direktiv som främjade kraftvärme och klargjorde att direktivet skulle blockeras om parlamentet begärde något utöver detta stöd.
Låt mig nu tala om för er vad jag anser vara lovvärt i detta direktiv.
Syftet med detta direktiv är att främja kraftvärmeteknik, vilket kan bidra till att förbättra energieffektivitet och försörjningstrygghet.
Kraftvärme finns nu med på Europeiska unionens energipolitiska agenda.
Direktivet innebär att unionen nu har en politik för kraftvärme.
Europa har en harmoniserad definition av kraftvärme, vilket innebär att det nu finns en gemensam förståelse av vad kraftvärme är.
Klassificering som högeffektiv kraftvärme avgörs i en tvåstegsprocess enligt definitionerna i bilagorna II och III till direktivet.
För det första skall kraftvärmeproducerad el beräknas med Protermo-metoden, enligt beskrivningen i bilaga II.
Kommissionen skall utforma en harmoniserad beräkningsmetod för kraftvärmeproducerad el och nödvändiga riktlinjer för dess användning på grundval av denna metod och med hänsyn till resultaten av en pågående konferens med CEN / Cenelec.
För det andra måste processen, för att kvalificera sig som högeffektiv kraftvärme, ge energibesparingar på åtminstone 10 procent, enligt föreskrifterna i bilaga III.
Kommissionen skall fastställa harmoniserade referensvärden för beräkning av energibesparingarna.
Detta var ett viktigt steg framåt och ett viktigt krav för parlamentet.
Den ordning i vilken bilagorna II och III skall tillämpas har inte harmoniserats.
De alternativa beräkningsmetoderna kommer därför att förbli giltiga och de kommer, om nödvändigt, att harmoniseras i kommissionens nya förslag till direktiv.
Ett standardförfarande för utfärdande av ursprungsintyg har redan utarbetats, vilket är viktigt för gränsöverskridande handel och således för den inre marknaden.
Medlemsstaterna har uppmanats att sammanställa statistik om den nationella produktionen av el och värme med hjälp av kraftvärme.
Medlemsstaterna skall även bedöma potentialen för att använda kraftvärme och underrätta kommissionen om sina slutsatser.
Det åligger kommissionen att utvärdera dessa rapporter och om nödvändigt lägga fram en handlingsplan för utbyggnaden av kraftvärme i EU.
Nationella avtal och ekonomiskt stöd bör fokusera på primärenergibesparingar.
Rättsliga och andra hinder skall avskaffas.
Direktivet fastställer en definition av mikrokraftvärme och ger det en särskild ställning.
Enligt detta direktiv avses med mikrokraftvärme anläggningar med en högsta kapacitet på 50 kWe.
För mikrokraftvärmepannor kan beräkningen baseras på certifierade värden, vilket skulle minska den administrativa bördan.
Medlemsstaterna kan underlätta tillgången till nätet för små anläggningar och mikrokraftvärmepannor.
Det är uppenbart att vi hade velat se mer i den här frågan.
Så vad är det som inte finns med i direktivet, som vi hade velat ha med?
Inga mål har satts upp för EU eller enskilda medlemsstater, inget särskilt stöd och otillräckligt stöd för mikrokraftvärmepannor, vilket tyvärr innebär att det saknas stöd för att öka marknadspenetrationen under de närmaste åren.
Det saknas praktiska åtgärder som syftar till att öka kraftvärmens andel av den totala elproduktionen i Europa, och tillgången till nätet för kraftvärmeproducerad el är inte reglerad på ett tillfredsställande sätt när det gäller stödåtgärder.
Befintliga beräkningsmetoder har inte harmoniserats, utan alternativa metoder förblir faktiskt giltiga till 2010.
Kraftvärme som framställts med kärnenergi har inte undantagits från direktivets tillämpningsområde.
Europaparlamentet hade otvivelaktigt önskat ett mera ambitiöst direktiv.
Men detta direktiv fastställer åtminstone en gemensam förståelse av kraftvärme och lägger en grund för främjandet av kraftvärme i Europa.
Kursen har lagts fast för harmoniserade beräkningsmetoder för kraftvärmeproducerad el och primärenergibesparingar.
Eftersom medlemsstaterna måste utvärdera den nationella produktionsförmågan och potentialen och därefter rapportera till kommissionen, kommer de att vara tvungna att ta tekniken i beaktande.
Kommissionen måste lägga fram en handlingsplan för utbyggnaden av kraftvärme om inte användningen av kraftvärme ökar.
Detta för upp kraftvärme på den politiska agendan på EU-nivå, vilket är en stor framgång för Europeiska unionen.
Låt mig avsluta med att uppmana medlemsstaterna att rapportera om den nationella potentialen för utbyggnad av kraftvärme så snart som möjligt, att använda denna potential och att avskaffa alla hinder för att öka kraftvärmens andel.
Jag säger även till kommissionen att vi behöver ett nytt direktiv om europeiska stödprogram och fullständig harmonisering av energimarknaden så snart som möjligt.
Låt mig avslutningsvis tacka mina medföredragande, skuggföredragandena, alla kolleger som har bidragit och även kommissionen.
Jag anser att vi har arbetat bra tillsammans.
I våra diskussioner framhöll jag gång på gång min uppfattning att en kompromiss är en lösning som är lite smärtsam för alla sidor.
Jag hoppas att alla har lidit lika mycket och jag hoppas att vi kommer att få ett rimligt direktiv när vi antar kompromissändringsförslagen i morgon.
