# ID: svediakorp-gov443011
# author: Verheugen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 502
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Får jag även i denna fråga inleda med ett kort politiskt påpekande?
Jag blir ibland lite förvånad över att kommissionen får frågor som ger ett intryck av att vi är ansvariga för alla möjliga förhållanden i de blivande medlemsstaterna, som om vi hade befogenheter på områden där gemenskapen definitivt inte har någon kompetens.
Vi har här att göra med en fråga där vi inte ens vet hur läget är i medlemsstaterna.
Trots detta har vi kunnat göra någonting, eftersom Köpenhamnskriterierna även gäller för de blivande medlemsstaterna och hjälper oss att agera i sådana frågor.
Men då måste vi alltid behandla dem som frågor om mänskliga rättigheter.
Jag var tvungen att säga detta först.
Vad problemet med sängburar beträffar, som ni tar upp i er fråga, lade en internationell organisation som främjar och försvarar rättigheterna för människor med psykiska funktionshinder, fram en rapport för Europaparlamentet den 17 juni.
Det vet ni naturligtvis.
I denna rapport påpekas att sängburar fortfarande används för att spärra in människor med psykiska funktionshinder i fyra anslutningsländer, nämligen Tjeckien, Ungern, Slovakien och Slovenien.
På grund av vad som framkom i denna rapport kontaktade kommissionen omedelbart de berörda länderna för att exakt undersöka det aktuella läget och uppmanade myndigheterna i de berörda länderna att informera kommissionen om de rådande förhållandena.
Kommissionen fick då de upplysningar den begärt och det verkar som om situationen redan har förbättrats jämfört med rapporten, helt enkelt som ett resultat av kommissionens förfrågan.
De slovenska myndigheterna har informerat oss om att sängburar inte längre används i Slovenien.
I Slovakien, Tjeckien och Ungern används de fortfarande i mycket få undantagsfall, där stränga riktlinjer måste följas.
De berörda länderna har emellertid medgivit att ansträngningarna att införa modernare metoder i den psykiatriska vården för närvarande kan hämmas på grund av otillräckliga personella resurser.
Kommissionen har fått information om att den slovakiska regeringen har vidtagit erforderliga åtgärder och för närvarande arbetar med att gradvis avveckla användningen av sängburar.
Den tjeckiska regeringen har försäkrat kommissionen att den undersöker frågan i detalj för att kunna förse oss med mer exakta upplysningar om den sporadiska användningen av sängburar.
I Ungern har antalet sängburar redan minskat rejält.
De mycket få inrättningar där sådana sängar används kontrolleras regelbundet och man söker vägar som gör det möjligt att avskaffa dessa hemska sängar.
Om jag får göra en kort bedömning tror jag att vi här står inför ett fenomen som ger oss en glimt av psykiatrins ibland fasansfulla förgångna och att vi verkligen måste vara upprörda över vad vi ser.
Vi är säkert överens om att sådana metoder inte har någon plats i modern psykiatri.
Kommissionen vill därför använda alla till buds stående medel för att även i fortsättningen bevaka denna fråga, och vi kommer inte att ge oss förrän den sista sängburen har försvunnit från vart och ett av dessa länder.
