# ID: svediakorp-gov442956
# author: De Palacio, Loyola, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 706
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Först och främst skulle jag vilja tacka parlamentet och förlikningskommittén för det arbete de har utfört när det gäller förslaget till förlängning av miljöpoängssystemet.
Jag skulle särskilt vilja tacka Renzo Imbeni och föredraganden Paolo Costa, liksom rådet, för att de under hela den här tiden har arbetat för att finna en lösning på problemet och för att de har fört diskussioner med rådet för att nå en överenskommelse.
Jag skulle vilja säga mycket klart och tydligt, så att det inte råder något tvivel, att kommissionen stöder denna kompromiss.
Jag vet att de österrikiska myndigheterna och ledamöterna anser den vara otillräcklig, och jag förstår att det kan vara en särskilt känslig fråga, eftersom vi ju faktiskt talar om transittrafik via Österrike.
Men jag skulle än en gång vilja framhålla, mina damer och herrar, att den här kompromissen faktiskt förbättrar förhållandena när det gäller den trafik som går via Österrike, av det enkla skälet att artikel 11.5 i protokoll 9 till Österrikes anslutningsakt till EU föreskriver att man efter en rad förlängningar – som nu är slut – skall tillämpa bestämmelserna i gemenskapsrätten fullt ut.
Den sista av dessa förlängningar har redan antagits och löper ut den 31: a den här månaden.
Om denna kompromiss inte godkänns innebär principerna om fri rörlighet att alla lastbilar som kör i övriga Europeiska unionen även kommer att kunna köra i Österrike.
Vi är alla medvetna om att detta är en särskilt känslig fråga och vi har alla gjort vad vi kan.
Jag skulle återigen vilja framhålla att jag tror att de österrikiska myndigheterna, parlamentsledamöterna och kanske också medborgarna skulle ha velat ha ett ännu mer omfattande skydd – eftersom detta är en mycket känslig fråga för hela Österrike – men jag anser att vi genom det här övergångssystemet trots allt lyckas fortsätta att ge landet en privilegierad ställning, och detta – låt oss göra det helt klart – med hänsyn till Österrikes miljöskydd.
I själva verket förbjuder vi de mest förorenande lastbilarna att köra i transittrafik genom landet, men dessa lastbilar kan ändå köra – och kommer att fortsätta att göra det – genom övriga EU.
Vi leder med andra ord över de mest förorenande lastbilarna till andra vägar och tillåter endast de renaste lastbilarna att köra genom Österrike.
Jag menar att detta är ett exempel på europeisk solidaritet, som visserligen kan verka otillräcklig i era ögon men som ändå är ett mycket viktigt steg, eftersom det gör att vi fortsätter att tillämpa ett poängsystem som innebär att man inte bara tar bort de mest förorenande lastbilarna, utan också begränsar trafiken med lastbilar vars föroreningar ligger på medelnivå.
Detta får till följd att endast de absolut modernaste och effektivaste lastbilarna kan köra fritt genom Österrike.
Jag vill därför understryka att alla de mest förorenande och minst effektiva lastbilarna kommer att köra genom övriga EU.
Det är av största vikt att parlamentet röstar för det i dag, eftersom det nuvarande systemet löper ut den 31 december.
Men från och med den 1 januari 2004 kommer operatörerna inte längre att få några miljöpoäng och det är därför nödvändigt att anta ett beslut om en omedelbar tillämpning av det framtida provisoriska poängsystemet och att ge ett klart och tydligt tillstånd för lastbilar i transittrafik genom Österrike, med de begränsningar som jag har nämnt.
Jag är väl medveten om att detta inte är lösningen, utan den måste vi finna genom att snarast anta Eurovignette-systemet.
I dag har vi antagit det elektroniska vägtullsystemet, som omfattar de tekniska element som kommer att underlätta upprättandet av ett Eurovignette-system.
Förutsatt att vi alla lyckas komma överens och visa flexibilitet, skulle vi kunna anta Eurovignetten under de närmaste tre eller fyra månaderna, med samma parlament och kommission, under det irländska ordförandeskapet.
Vi i kommissionen kommer att göra allt som krävs för att nå detta mål och jag hoppas att Luigi Cocilovo och parlamentet kommer att fortsätta att arbeta som man hittills har gjort för att uppnå det.
