# ID: svediakorp-gov442952
# author: Hatzidakis (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 780
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Föredraganden Paolo Costa har bett mig att vara hans ställföreträdare eftersom sammanträdets föredragningslista hade ändrats och han måste befinna sig i Italien.
Förlikningsförfarandet beträffande Costabetänkandet om transittransporter med tung lastbil genom Österrike har varit extremt svårt och demoraliserande för alla inblandade, eftersom detta är en ordning som gäller en specifik medlemsstat, nämligen Österrike.
Det fanns ledamöter, österrikiska ledamöter, som – helt naturligt enligt min mening – hade all anledning att känna starkt för de frågor vi diskuterade, eftersom det österrikiska folket känner särskilt för just den här frågan, och det var också därför som ett särskilt protokoll utarbetades när Österrike gick med i Europeiska unionen 1995.
Men dessa bestämmelser har löpt ut och Europaparlamentet ansåg därför redan vid den första behandlingen att 2006 borde vara det sista året som Österrike hade specialregler, framför allt eftersom miljöskyddet hade förbättrats, vilket också framgick av den statistik som vi hade fått från kommissionen.
Som ni känner till rådde det meningsskiljaktigheter mellan parlamentet och rådet.
Parlamentet hävdade å sin sida att de åtgärder som gav Österrike särskilda förmåner skulle begränsas uteslutande till alpregionen, medan rådet å sin sida hävdade att de skulle omfatta hela Österrike.
När det sedan gäller vilka lastbilar som skulle få passera, menade parlamentet återigen att fler lastbilar skulle få passera.
Under förlikningsförfarandet kom de båda institutionernas ståndpunkter allt närmare varandra.
Vi godtog rådets hållning att särskilda åtgärder skulle gälla för hela det österrikiska territoriet, medan rådet närmade sig parlamentets ståndpunkt, vilket innebar att vissa av lastbilarna, som enligt rådets förslag inte skulle få passera över huvud taget eller endast med kvoter, nu skulle få passera fritt.
Det var tanken med parlamentets olika förslag och det gäller endast för vissa lastbilar, inte alla.
Med tanke på att antalet lastbilar som omfattas av kvotsystemet är begränsat återstod slutligen en fråga, nämligen hur många miljöpoäng som skulle vara disponibla.
På den här punkten visade parlamentet sin solidaritet med Österrike och våra ärade österrikiska vänner och krävde att det totala antalet miljöpoäng skulle begränsas med en rejäl procentsats.
Slutligen godtog rådet parlamentets hållning i den här frågan och det var så vi kom fram till förlikningsresultatet.
Våra ärade österrikiska vänner röstade emot det, eftersom de ansåg att åtgärderna gentemot Österrike var alltför hårda, medan andra ärade ledamöter, t.ex.
Markus Ferber från Bayern, ansåg att förlikningsresultatet var alltför hänsynsfullt mot Österrike och därför också röstade emot det.
Både som ledamot av förlikningskommittén och som företrädare för Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokraterna måste jag dock säga att vi fick ett välbalanserat resultat och att den överenskommelse vi slutligen kom fram till blev bra.
Detta bevisas ju också av att olika direkt berörda parter röstade emot den, vissa därför att de ansåg åtgärderna vara alltför milda, andra därför att de ansåg åtgärderna vara alltför strikta.
Herr talman!
Efter sådana svåra, segslitna förhandlingar kan jag i dag inte göra annat än att rekommendera samtliga ärade ledamöter att rösta för det resultat som vi uppnådde genom förlikningsförfarandet, eftersom dessa åtgärder måste tillämpas fram till slutdatumet 2006.
Skulle det göras framsteg med Eurovignetten under tiden, kommer den överenskommelsen även att tillämpas när det gäller Österrike.
Hur som helst: från och med 2006 kommer samma regler att tillämpas för Österrike som för övriga EU-länder.
Den främsta anledningen till detta är att statistiken tyder på att miljöindikatorerna har förbättrats, och den förbättrade lastbilsparken kan här ha varit en bidragande orsak.
Det har alltså gjorts framsteg när det gäller miljöprestandan för de lastbilar som kör igenom Österrike.
Herr talman, det stora flertalet av oss i Gruppen för Europeiska folkpartiet kommer att rösta för förlikningsresultatet.
Jag är naturligtvis medveten om att vissa ledamöter inte är nöjda.
Speciellt till våra ärade österrikiska vänner skulle jag vilja säga att vi har lagt mycket stor vikt vid deras kommentarer och vid kommentarerna från den österrikiska regeringen, som har fört en mycket hård kamp för att stödja de österrikiska ståndpunkterna.
Men vi kunde inte sträcka oss längre.
Samma sak gäller för de ärade ledamöterna från andra politiska grupper.
Vi kunde inte närma oss de österrikiska ståndpunkterna ytterligare, eftersom vi då skulle få problem med ledamöter från andra representationer.
Så vi har fått ett bra resultat, så bra det kan bli, och av den anledningen anser jag att det bör godkännas av en stor majoritet av ledamöterna vid omröstningen.
