# ID: svediakorp-gov442947
# author: Grosch (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 436
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Tack, herr talman!
Fru kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Även jag skulle vilja tacka föredraganden för hennes arbete, men också för den vilja till dialog som hon gav prov på när hon hanterade en fråga som sannerligen inte var den lättaste.
Det är naturligtvis lockande att tala om vägtullar som den självklaraste sak i världen, för det finns så många aspekter när det gäller den här frågan.
Vägtullar kan användas till miljöreglering och till att främja säkerheten, men de kan också generera intäkter och man kan naturligtvis ha spännande diskussioner om vad man skulle kunna göra med de pengarna.
Jag tror emellertid att det vore olyckligt att blanda samman dessa båda frågor, eftersom vi kommer att få tillfälle att diskutera de första aspekterna vid ett senare tillfälle, så låt oss i stället fokusera på tekniken.
Tidigare erfarenheter har lärt oss att sådana diskussioner är extremt värdefulla.
Vi har själva sett vilket kaos som kan uppstå om varje land insisterar på att använda sitt eget teknikkoncept, och vägtullarna i Tyskland är ett bra exempel på detta.
Jag tror inte att monopol är ett svar inom det här området.
Vi skall helt enkelt sträva efter att få bra teknik och jag anser att kommissionens förslag och föredragandens olika rekommendationer är ett steg i rätt riktning.
Principen ” ett kontrakt per användare ” är och förblir enligt min åsikt en önskvärd princip.
Till skillnad från Mary Honeyball och Mark Francis Watts bor jag inte i London, utan på sju kilometers avstånd från två olika länder och jag kan säga att det vore en mardröm för bl.a. lastbilschaufförerna om de måste räkna med att installera olika kontrollsystem i sina fordon för varje nytt land.
Detta är helt otänkbart, och jag menar att vi bör avskriva den möjligheten framöver.
För det andra bör tekniken inte specificeras alltför noggrant, utan helt enkelt vara tillförlitlig, effektiv och kompatibel.
Man måste med andra ord kunna garantera dess driftskompatibilitet.
Tidigare erfarenheter har visat oss vad som händer om dessa kriterier inte uppfylls.
Sammanfattningsvis hoppas jag att vi inte skall behöva göra om den senaste tidens erfarenheter, oavsett vilket system som införs.
Transportoperatörer har fått lägga ned tusentals arbetstimmar på att installera olika system, och sedan har landet och regionen bestämt sig för att de inte behövs.
Detta saknar ju både mål och mening.
Dessutom leder det inte till det avsedda resultatet, ett resultat som jag anser vara väldigt bra.
