# ID: svediakorp-gov442835
# author: Gargani (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 511
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag tror att det räcker att vi är tålmodiga när det uppstår stora problem, som i fallet med stadgan, för i slutändan kommer förnuftet att segra, medvetenheten kommer att breda ut sig och alla kommer att handla ansvarsfullt under en kort tid.
Personligen måste jag säga att det här är en av de få gångerna under min långa politiska karriär som jag verkligen måste tala om hur nöjd jag är, utan all retorik.
Jag kan inte låta bli att göra det och jag måste tacka er, herr talman.
I och med detta interinstitutionella avtal och den här stadgan har ni, diskret och utan åtbörder, i betydande utsträckning bidragit till att främja parlamentets sak.
Om den enhällighet vi ser här verkligen leder till resultat tror jag att vi kommer att minnas den här dagen som en viktig dag.
Under ledning av er har Willi Rothley och jag envist – till och med tjurskalligt skulle jag vilja säga – insisterat på att diskutera den här frågan och lägga fram argument som till slut vann gehör.
Trots att konstitutionen inte har sett dagens ljus – om Roberto Antonione tillåter att jag säger så – anser jag att det italienska ordförandeskapet bör ta åt sig äran för den här frågan, som faktiskt är den mest relevanta.
Mina damer och herrar!
Vi hade kunnat komma fram till ett resultat före den 9 december också, men det insåg vi inte helt när jag sammankallade utskottet den 9 – 10 december för att tvinga rådet att ta sitt ansvar.
Vi har dock fortfarande tid på oss, och jag tror att vi måste agera nu om vi skall göra den 15 januari till en dag av avgörande vikt.
Personligen ser jag inga problem med att sammankalla utskottet till den 12 januari nu, om ni anser det vara riktigt, herr talman.
Detta skulle vara ett tydligt, öppet och precist agerande från parlamentets sida, herr Antonione.
Det här är första gången som jag är i Europaparlamentet under den här mandatperioden, men jag har studerat frågan under hela den långa processen.
Den första delen gör att de regler som styr ledamöterna i Europaparlamentet och parlamentet som helhet kännetecknas av självständighet, garantier, synlighet, öppenhet och enhällighet.
Det handlar om ändringar i primärlagstiftningen.
Den andra delen är den organisatoriska del som krävs, och där har vi nått en balans genom en kompromiss som jag tycker att parlamentet har heder av.
Det stämmer att det har gjorts mindre uppoffringar, men nu ser frågan ganska tydlig och acceptabel ut.
Om, som Willi Rothley sade, det italienska ordförandeskapet nu uttalar sig entydigt, om ordförandeskapet talar för alla medlemsstaterna och alla regeringarna, tror jag verkligen att detta stora problem kan lösas den 15 januari, efter utskottets sammanträde den 12 januari.
Därmed kommer parlamentet att ha tagit ett stort steg framåt.
