# ID: svediakorp-gov442825
# author: Barón Crespo (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 623
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr rådsordförande, fru vice kommissionsordförande, mina damer och herrar!
För min grupps räkning hoppas jag att sanningens ögonblick har kommit för ledamotsstadgan.
För det första vill jag gratulera föredraganden Willi Rothley till hans ståndaktighet och orubblighet, inte därför att han tillhör min grupp utan som företrädare för parlamentet som helhet.
Jag vill också gratulera talmannen till hans ihärdighet, för vi har arbetat tillsammans länge, och innan han blev talman gjorde vi vissa insatser som jag skulle vilja påminna er om för att förklara de punkter som vi diskuterar.
Under den förra mandatperioden antogs Rothleybetänkandet, och i början av den här perioden tillsatte vi en arbetsgrupp som skulle komma till rätta med de mest kontroversiella delarna av stadgan.
Jag vill framhålla att en före detta rådsordförande och en före detta kommissionsordförande aktivt deltog i denna arbetsgrupp, tillsammans med andra framstående personer, eftersom vi ville hantera denna fråga med dess konstitutionella dimension objektivt.
Vi talar ständigt om institutionerna, men det arbetar människor i institutionerna, och som företrädare för Europas medborgare måste vi vara rättvisa i fråga om lagstiftningen.
Det är inte acceptabelt att vi stiftar lagar som skall tillämpas lika på alla unionens medborgare när vi befinner oss i en så annorlunda och på sätt och vis så tveksam situation.
Vad det anbelangar måste vi inse att den allmänna opinionen och media har rätt i viss kritik.
Därför måste vi lösa den här frågan.
Konstitutionen har inte antagits – det stämmer – men under året lyckades vi – bland annat med hjälp av rådet – göra framsteg i och med att stadgan om europeiska politiska partier antogs.
Det är inte så att vi är de politiska partiernas förkämpar, men vi är en del av dessa strukturer som har bidragit till att ge uttryck för unionens demokratiska vilja alltsedan Maastrichtfördraget – i vilket de erkändes.
Därför anser jag att detta är ett tillfälle då vi inom ramen för denna engagerande och ytterst komplicerade debatt har lyckats nå enhet i kammaren – i parlamentet – och att vi därmed kan uttrycka oss tydligt.
Jag hoppas att detta kommer att visa sig under omröstningen.
Som rådsordföranden har påpekat är det vår uppgift att besluta om den stadga som ni skall godkänna.
Jag anser att det steg vi har tagit svarar mot en filosofi om delad lagstiftningsmakt, vilket är vad vi har förespråkat för lagstiftningen inom Europeiska unionen.
Med andra ord vill vi inte göra det mot er vilja eller i konfrontation med staterna, och därför sträcker nu parlamentet ut handen mot er för att denna kvistiga fråga skall få en lösning.
Jag anser att rådsordföranden har varit mycket klar och tydlig när det gäller primärlagstiftningen, kostnadsersättningarna och beskattningen, de tre frågor i resolutionen som har tagits upp och vilka jag hoppas kommer att godkännas och som min grupp stöder.
Han har också talat om ersättningsnivån, och jag tycker att han kom med ett intressant påpekande angående vilka problem som går att förebygga.
Det finns ytterligare en fråga som det inte uttryckligen har sagts någonting om, men jag tror att rådsordföranden även talade för det kommande ordförandeskapet när han gav uttryck för det irländska ordförandeskapets önskan att fortsätta med en gemensam vilja i den här processen.
Därför tror jag att vi kan komma att nå en positiv lösning på stadgefrågan före den 15 januari.
Det tycker jag är ett av de viktigaste framsteg vi kan uppnå när det gäller att höja värdet på parlamentsledamöternas arbete och lösa en av unionens svåraste och mest komplicerade konstitutionella frågor.
