# ID: svediakorp-gov442795
# author: Liikanen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,355
# sentences: 78
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vill gärna svara åtminstone de ledamöter som har ställt frågor och som ännu är närvarande.
För det första Dorette Corbeys skriftliga fråga om Dohadeklarationen.
Om jag omformulerar er fråga så blir det lättare att ge ett svar.
Jag vill vara väldigt precis här.
Godkännande för läkemedel behövs enbart på den europeiska marknaden, så den här lagstiftningen rör de läkemedel som har godkänts för gemenskapens marknad.
Dorette Corbey frågar huruvida jag påstår att uppgiftsskydd inte hindrar – och här omformulerar jag det – att tillverkningen av läkemedel inom EU godkänns i utvecklingsländerna.
Om jag omformulerar det så här, då är mitt svar ” ja ”.
Det betyder att den här lagstiftningen rör godkännandet för försäljning av produkter på den europeiska marknaden.
Om TRIPs och patent innebär att produkter som har tillverkats i ett land kan exporteras till ett utvecklingsland så har detta ingen inverkan, därför att detta skydd enbart rör godkännande för försäljning: det är inte knutet till tillverkningen.
Vi reglerar inte tillverkningen genom den här förordningen, vi reglerar godkännandet för försäljning.
Det finns ett litet undantag, nämligen ” Bolarbestämmelsen ”, eftersom det alltid förekommer en viss tillverkning av generiska läkemedel.
Jag delar helt Dorette Corbeys, Phillip Whiteheads och många andras oro över att vi måste respektera Dohadeklarationen.
Dohadeklarationen intar en strikt ståndpunkt om patentet.
Den tar inte ställning om uppgiftsskyddet.
Uppgiftsskydd är inte knutet till godkännandet för försäljning utanför Europeiska unionen.
Produkter utanför EU kommer att godkännas för utsläppande på marknaden av myndigheterna i dessa tredje länder i enlighet med deras lagstiftning.
Jag hoppas att detta har klargjort situationen.
Detta hindrar inte på något sätt att Dohadeklarationen genomförs.
För det andra, vad engagemang beträffar, så har det som jag har sagt här tidigare godtagits av hela kommissionärskollegiet: det kommer att bli vår första prioriterade fråga i början av 2004, vilket är om två veckor.
Jag kommer att göra mitt bästa också för att hjälpa mina kolleger med förberedelserna, eftersom inte alla förslag hör till mitt direkta ansvar.
Jag kommer dock att ta upp den här frågan så snart detta har antagits.
Caroline Jackson tog upp frågan om de nya medlemsstaterna och frågade hur många av dem som har begärt en övergångsperiod.
Hittills har ingen begärt det, men av en bra anledning: vi kan inte börja förhandla om övergångsperioder innan rättsakten har antagits.
Då kommer vi att kunna inleda förhandlingar.
Min ståndpunkt – som mina kolleger stöder – är absolut öppen.
Vi förstår att övergångsperioden är ett problem här.
Peter Liese tog upp frågan om pediatriska läkemedel.
Jag känner mig något osäker här därför att jag personligen sade till denna kammare att ett förslag skulle vara snart förestående.
Som jag sade tidigare beslutade kommissionen att det här förslaget skulle genomgå en utvidgad, ingående bedömning, något som har försenat förfarandet.
Å ena sidan är detta bra för att vi skall få en bättre förordning men, å andra sidan, har det gett upphov till en försening.
Vi kommer att göra detta i början av 2004.
Jag kommer att ta personligt ansvar här eftersom det är mitt förslag.
Peter Liese tog även upp frågan om direktreklam riktad till konsumenterna.
Han nämnde ett fall i Bratislava.
Om ni har surfat på Internet eller kollat er e-post så torde ni ha sett en mängd aggressiv reklam som dyker upp på skärmen och som ni inte kan göra någonting åt.
Detta är ett explosivt problem som vi måste ta itu med, men jag är säker på att vi kan komma tillbaka till det i framtiden.
Jag övergår nu till de punkter som har tagits upp av Avril Doyle, Phillip Whitehead och James Nicholson om veterinärmedicinska läkemedel.
Jag vet att de har mycket bestämda åsikter om den här frågan.
Avril Doyle har talat om den i utskottet och annorstädes och jag förstår hennes problem.
När vi säger att vi kan godta ett ändringsförslag i princip, så skulle det självfallet vara mera precist att säga att ändringsförslaget borde ändras, eftersom ett permanent undantag normalt sett aldrig kommer att gå igenom i medlemsstaternas institutioner.
Permanenta undantag är sällsynta.
Kompromissen ger en begränsad dispens som bör tillämpas på ett harmoniserat sätt.
Den föreskriver dock att medlemsstaterna får bevilja dispens från detta krav enligt de kriterier som har fastställts i enlighet med det förfarande som avses i artikel 89.2.
Så detta förfarande kommer att begränsa det och detta kan göras på grundval av den här kompromissen.
James Nicholson nämnde inrikes frågor.
Den frågan togs upp i rådet och flera medlemsstater motsatte sig starkt den ståndpunkten.
De säger att även om läkemedlen inte får omsättas på den inre marknaden, så omsätts kött som ett livsmedel.
Så det finns en inverkan tvärs över nationsgränserna.
Detta har varit flera medlemsstaters ståndpunkt och av skäl som har att göra med sammanhållningen av den inre marknaden så motsatte de sig möjligheten att ha ett permanent undantag på det här området.
Det är synd att Véronique de Keyser har gått härifrån, eftersom jag gärna ville svara ännu mer ingående på hennes kommentar.
Diskussioner vad gäller läkemedelsindustrin är alltid problematiska.
Vi har samhälleliga mål som accepteras allmänt: vi måste ha en bättre hälsa – det är vad läkemedel är till för.
Men om det inte finns några innovativa, nya mediciner då kommer vi inte att kunna hantera sjukdomar på det sätt som vi borde.
Vi har förvisso bevittnat en del framgångshistorier under de senaste 20 åren – exempelvis kan sådana sjukdomar som var oerhört svåra att klara utan tung behandling på slutna anstalter nu behandlas med läkemedel.
Men detta låter sig inte göras utan innovation.
För tjugo eller trettio år sedan placerades människor med psykiska sjukdomar på institution.
I dag kan de leva fritt, något som innebär bättre livskvalitet och också lägre kostnader.
Så vi måste sträva efter innovation.
Låt oss ta exemplet med Alzheimers sjukdom.
Om vi inte hittar några nya, innovativa läkemedel kommer kostnaden att vara enorm.
Vi måste stödja innovation.
Någon hänvisade till situationen i Amerika, där perioderna för ensamförsäljningsrätten är kortare.
Jämför kostnaderna för ett ögonblick.
Eftersom vi i Europa betalar kostnaderna via offentliga budgetar vill vi ha något att säga till om vad gäller prisnivåerna.
Den längre skyddsperioden ger en del kompensation för innovation på grund av de lägre priserna.
Jag beställde en studie år 2000 för att bedöma situationen på den europeiska läkemedelsmarknaden.
Den visade att det i Europa finns länder där det efter det att ett patent eller ett uppgiftsskydd har löpt ut inte har skett någon ändring i prisnivån för generiska läkemedel.
De ligger kvar på samma prisnivå.
Således är priserna höga när läkemedlen omfattas av ett patent och ett uppgiftsskydd och därefter sker ingen ändring.
Det här förslaget kommer förvisso att skapa en verklig europeisk marknad för generiska läkemedel.
När bestämmelserna är desamma och när de är harmoniserade är jag säker på att industrin för generiska läkemedel kommer att dra nytta av detta tillfälle.
Vi måste investera i innovativa läkemedel för att kunna tackla svåra sjukdomar men samtidigt måste vi pressa ned priserna på generiska läkemedel för att minska kostnaderna.
Det är denna jämvikt som vi vill åstadkomma.
Jag är personligen övertygad om att denna kammare har arbetat fram en väldigt bra jämvikt på det här området.
Avslutningsvis vill jag tacka kammaren för en bra debatt.
Kammaren har varit väldigt engagerad i sitt arbete under hela denna period.
Jag måste också säga att inte alla problem har lösts här, men vi har alla arbetat mycket hårt och mycket bra för att finna en kompromiss som är bra för folkhälsan och innovationer.
