# ID: svediakorp-gov442779
# author: Rod (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 681
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Vi har i två år arbetat framgångsrikt med projektet att revidera EU: s läkemedelslagstiftning.
När vi började hade jag förvisso hoppats på mer än detta kompromisspaket som har förhandlats fram med rådet och kommissionen och som vi skall rösta om i morgon.
Som jag ser det borde översynen av tillståndsförfarandena för saluförande av humanläkemedel och veterinärmedicinska produkter leda till att kriterierna för utvärdering och godkännande av läkemedelsprodukter utvecklas radikalt för att värna om patienter, folkhälsa och vårdgivare.
Översynens främsta syfte var att förmå Europeiska läkemedelsmyndigheten att ge alla nya preparat rättsligt erkännande.
Faktum är att det centraliserade förfarandet endast kommer att fokusera på vissa sjukdomar.
Myndigheten i London har utvidgat sitt verksamhetsområde tillräckligt mycket för att säkra sin finansiering, men de nationella myndigheterna har för egen del behållit de mest lukrativa läkemedelsproduktklasserna, nämligen dem för neurodegenerativa sjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar.
Kommissionens och rådets intressen har tryggats, men är de identiska med patienternas?
Förutom att införa blindskrift har vi i patienternas intresse förbättrat biverkningsbevakningen och öppenheten, men det är sant att några rådskompromisser i sista minuten minskade våra landvinningar.
Merparten av de dokument som rör utvärdering av läkemedelsprodukter skall vara tillgängliga för allmänheten, men hur är det med rapporterna om biverkningsbevakningen?
De myndigheter som ansvarar för tillståndsgivningen skall vara fristående från näringslivet, men är i själva verket beroende av privat beskattning.
Patienterna har inte möjlighet att direkt informera behöriga myndigheter om biverkningar av läkemedelsprodukter, och läkarna har inte skyldighet att göra det.
Det är förvisso en stor seger att förslaget att tillåta marknadsföring av receptbelagda läkemedel förkastades, men frågan är för hur länge?
När det gäller folkhälsan bör nya läkemedelsprodukters miljöpåverkan utvärderas.
Detta bör inte vara det enda bedömningskriteriet, men det måste finnas med i nytto / riskkalkylen för läkemedlet och således också som ett av villkoren för godkännande för försäljning.
Miljöriskerna omfattar långt mer än skadorna på naturen, eftersom föroreningar från utsläpp av giftiga läkemedelsrester är ett hot mot människors hälsa.
Terapiformer vars medicinska nytta väger tyngre än miljöriskerna bör givetvis kunna användas även i fortsättningen.
När effektiva alternativ finns bör dessa dock främjas.
Jag tycker att det är beklagligt att den slutliga formuleringen av ändringsförslagen i fråga inte erkänner problemets hela vidd.
För mig som läkare är det en allvarlig brist hos detta nya läkemedelspaket att utvärderingen av läkemedlens effektivitet inte omfattar jämförelser mellan olika läkemedel.
Det är endast preparatens säkerhet och kvalitet som räknas.
Det är av föga vikt huruvida de har några väsentliga kliniska fördelar.
Jag försökte få begreppet terapeutiskt mervärde godtaget för att uppmuntra företagen till forskning på verkligt innovativa preparat, och jag stötte då på motstånd från samtliga institutioner.
Jag var emellertid övertygad om att diskussionen kommer att dyka upp i parlamentet igen, eftersom läkemedelsindustrin inte längre vill nöja sig med att föra ut nya skenterapier på marknaden och överbeskydda dem i åratal.
Det stämmer att oenigheten främst gällde godkännandet av generiska läkemedelsprodukter.
Läkemedelsbranschen försöker fördröja försäljningen av generiska produkter, vilket ju är normalt.
Kommissionen och vissa ledamöter reagerade emellertid på samma sätt genom att begränsa definitionen av generiska produkter, skärpa villkoren för att bevilja tillstånd och förlänga tillståndsperioderna med hjälp av olika knep som omställning, nya indikationer osv.
Trots motståndet från majoriteten av medlemsstaterna som har problem med att finansiera sina socialförsäkringssystem, kommer den första europeiska läkemedelsprodukten att ha världens längsta skyddsperiod för administrativa uppgifter.
Jag undrar vidare huruvida ett sådant skydd är förenligt med Dohabestämmelserna om att framställa generiska läkemedel för export.
Detta är helt klart det största problemet i samband med detta lagförslag när det gäller finansiering av folkhälsan.
En annan stor besvikelse var slutligen området för homeopatiska läkemedel.
Avslutningsvis erkänner jag att vi har gjort stora framsteg, och det gläder mig, men det är sant att en hel del återstår att göra under de närmaste åren.
