# ID: svediakorp-gov442775
# author: Liikanen, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,116
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Först av allt vill jag tacka och innerligt gratulera de två föredragandena, Rosemarie Müller och Françoise Grossetête, för deras arbete och ansträngningar, särskilt med att uppnå en allsidig kompromiss med rådet.
Översynspaketet, i dess ursprungliga utformning från kommissionen, hade tre viktiga mål.
Det första var att garantera Europas medborgare ett hälsoskydd på hög nivå, det andra var att öka tillgången till innovativa läkemedel samtidigt som konkurrens med generiska produkter stimulerades, och det tredje var att förbereda för utvidgningen.
Jag är glad över att kunna konstatera att den slutliga kompromiss som föreslagits av de två föredragandena och rådet helt stämmer överens med dessa mål.
Vad gäller kompromissändringsförslagen skulle jag vilja koncentrera mig på de viktigaste frågorna.
Först planen för uppgiftsskydd och konkurrens för generiska läkemedel.
Kommissionen ville hitta rätt balans mellan innovation och konkurrens för generiska läkemedel genom att justera kriterierna för att uppnå den.
De åtgärder för främjande av konkurrens för generiska läkemedel som vi föreslog antogs – och förbättrades till och med – tack vare parlamentets ändringsförslag vid första behandlingen.
I fråga om den innovativa industrin föreslog kommissionen en harmonisering av uppgiftsskyddsperioden till tio år, som en grundläggande åtgärd för en bättre fungerande inre marknad.
Denna period är också ett av de viktigaste tillgängliga verktygen på området läkemedelslagstiftning för lönande innovationer.
Vi föreslog också en ettårig förlängning då en innovativ indikation ges efter det första godkännandet för försäljning.
Den nuvarande kompromissen, kallad 8 + 2 + 1, överensstämmer med våra målsättningar och förväntningar.
Jag är fullt medveten om att effekten av denna harmonisering i de nya medlemsstaterna diskuterades mycket under debatten.
För det första skulle jag vilja välkomna bestämmelsen om att denna harmonisering inte skall vara retroaktiv.
Detta var ett önskemål från anslutningsländerna och är en del av den nuvarande kompromissen.
Bestämmelsen kommer att innebära att effekten av den nya skyddsperioden begränsas till läkemedel för vilka tillstånd har givits efter genomförandet av direktiven.
För det andra vill jag säga att kommissionen noga kommer att överväga alla önskemål från de nya medlemsstaterna om en övergångsperiod vid antagandet av detta lagstiftningspaket.
Resten av kompromissen om planen för uppgiftsskydd och konkurrens för generiska läkemedel – inklusive en ettårsperiod vid ersättningar och en ettårsperiod för väletablerade substanser vid innovativa indikationer och klargörande av generiska och biologiskt likartade definitioner – är också välkommen och godtagbar för kommissionen.
I fråga om räckvidden för det centraliserade förfarandet och behovet av att stärka Europeiska läkemedelsmyndighetens roll har rådet trots vårt stöd vid första behandlingen valt en mer begränsad tolkning av räckvidden.
Den gemensamma ståndpunkten sammanföll inte med kommissionens och parlamentets hållning, utan innebar en viss utökning av den nuvarande räckvidden för det centraliserade förfarandet.
Den nuvarande kompromissen innebär en ytterligare utökning av räckvidden, och vad som är ännu viktigare är att den ger möjlighet till framtida utveckling.
I kompromissen tas hänsyn till vissa av dagens viktigaste terapeutiska behov, och förmodligen också behoven inom en nära framtid.
Kommissionen välkomnar kompromisslösningen.
Mer allmänt kommer den nya lagstiftningen att stärka myndighetens internationella roll, och ge myndigheten en viktigare roll på nyckelområden som marknadsövervakning, säkerhetsövervakning och allmänhetens kännedom om läkemedel.
Denna utveckling välkomnas också.
För att myndigheten skall kunna sköta dessa uppgifter måste den genomgå vissa förändringar, och de kompromissändringsförslag som gäller dess administrativa struktur, särskilt sammansättningen av styrelsen och de vetenskapliga kommittéerna, tillgodoser i stort detta behov.
För det tredje, miljöaspekterna.
De möjliga effekterna av användningen av läkemedel är en viktig fråga.
Det var nödvändigt att behandla frågan omsorgsfullt eftersom det som stod på spel var tillgången till vissa läkemedel.
Kompromissändringsförslagen, som kräver en miljökonsekvensbedömning och möjliga mildrande åtgärder men som inte berör kriterierna för utfärdandet av försäljningstillstånd, bör ses som en välbalanserad lösning.
För det fjärde, beslutet från Doha om obligatoriska licenser för export av patenterade läkemedel till länder med otillräcklig tillverkningskapacitet.
Först av allt skulle jag åter vilja betona kommissionens politiska vilja att se till att genomförandet av detta beslut underlättas och att rätt förhållanden råder för att bestämmelsen skall kunna fungera och tillämpas effektivt.
Ändringsförslagen 6 och 19 innebär dock ett formellt problem eftersom en klausul som reglerar exporten inte kan ingå i ett direktiv som handlar om införandet av läkemedel på gemenskapsmarknaden.
Detta förslag gäller enbart försäljningsgodkännande i Europa.
Det påverkar på intet sätt exporten av läkemedel från Europa.
Kommissionen ställer sig dock helt och hållet bakom principen om tillämpningen av beslutet i WTO: s allmänna råd den 30 augusti 2003, både på gemenskaps- och medlemsstatsnivå, i fråga om patentlagstiftningen.
Kommissionen kommer att arbeta med genomförandet av detta beslut i EU som ett ärende med högsta prioritet i början av 2004, med målet att ta fram ett lämpligt lagstiftningsförslag.
Slutligen frågan om patientinformation.
Kommissionens försök att modernisera denna del av lagstiftningen har inte varit så framgångsrikt som jag skulle ha önskat.
Jag kan dock med tillfredsställelse konstatera att frågan nu ingår i kompromissen.
Jag skulle vilja ge en försäkran om att vi gör fortlöpande framsteg i riktning mot en framtida informationsstrategi för gemenskapen för att hantera denna fråga.
I fråga om rekommendationerna för andra behandlingen från Rosemarie Müller och Françoise Grossetête kan kommissionen helt och hållet godkänna det totala kompromisspaketet i den utformning som föreslagits av rådet och godkänts av de två föredragandena.
Vad gäller Rosemarie Müllers begäran kommer mina tjänsteenheter när lagstiftningen antas att anordna en utfrågning i syfte att korrekt tillämpa artikel 2.2, där alla intressenter kommer att få möjlighet att lämna synpunkter.
Denna kompromiss gör det möjligt att lösa ett antal viktiga frågor och tillåter ett dynamiskt förhållningssätt till myndighetens uppgifter och räckvidden för detta centraliserade förfarande.
Den föreslagna harmoniseringen av planen för uppgiftsskydd är oavsett vilket förfarande som används ett stort framsteg.
Jag vill också återigen betona vikten av att nya miljöaspekter tagits in i lagstiftningen.
Vad gäller veterinärlagstiftningen konstaterar vi också att bestämmelserna har anpassats till den allmänna inriktningen i bestämmelserna i direktivet om humanläkemedel, men också att vissa specifika bestämmelser lämpligt nog har bevarats, särskilt sådana som gäller miljökonsekvenser.
Inom veterinärsektorn kan miljökonsekvenserna avgöra huruvida en produkt slutligen ges tillstånd, och är därför ett villkor för dess utvärdering.
Till slut skulle jag vilja uppmana parlamentsledamöterna att stödja de två föredragandena i deras godkännande av kompromissen så att vi nu i detta skede kan avsluta lagstiftningsprocessen i fråga om läkemedelsöversynen till förmån för alla Europas medborgare.
