# ID: svediakorp-gov442672
# author: Guy-Quint (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 656
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionsledamot!
Först vill jag gratulera våra föredragande, Jan Mulder och Neena Gill, samt hela budgetutskottet och de som har arbetat med att förbereda 2004 års budget.
Allt har skett med osedvanlig lätthet, inom en helt ny budgetram och inom ramen för ett utvidgat Europa.
Jag anser att vårt utskott har uppnått en fullt utvecklad förmåga att kompromissa under denna valperiod, och har visat sig vara kapabelt att, under ledarskap av vår ordförande Terence Wynn, utveckla framgångsrika arbetsmetoder som har burit frukt särskilt detta år.
Våra gruppers prioriteringar har blivit hörda, tagits an och stärkts.
Jag tänker särskilt på gemenskapspolitiken att gynna företag, särskilt små och medelstora företag.
Alla dessa politikområden har bidragit till byggandet av ett folkets Europa, så som vänortsprojekt i det utvidgade Europa, och även sådant som öronmärkningen av medel för vaccination mot fattigdomsrelaterade sjukdomar, vilket synliggör Europas aktiva roll i världen.
En problemfri budget alltså, men en som är märkt av en allmän inskränkning av parlamentets makt över det finansiella området.
Återigen har rådet utmanat våra rättigheter och privilegier.
Och varför?
Det är hög tid att ställa frågor om skillnaden mellan politisk retorik och genomförbar budget.
Varje år står jag framför er och fördömer det som har blivit ett återkommande problem.
Rådets frostiga attityd är skadlig för våra berättigade budgetambitioner.
Dessutom har fiaskot i Bryssel visat vilken sorts framtid våra stats- och regeringschefer har i beredskap för Europa.
Vi kan inte åstadkomma ett Europa som verkligen betyder något för sina medborgares liv utan övergripande långtgående strategier.
Och övergripande långtgående strategier kräver en budget som stämmer överens.
Rådet verkar ha ignorerat detta uppenbara faktum, inriktat som det är på stabilitetspakten och på att underblåsa ett nationellt egenintresse.
Är det ett sådant Europa som vi vill bygga?
Det är det tveklöst inte.
Det är dock det Europa som rådet vill att vi skall ha.
Under budgetomröstningen hade vi ett exempel på sådan bristande överensstämmelse när det gäller informationspolitiken.
Vi vill föra Europa närmare sitt folk.
Eftersom vi bekymrar oss om den stora allmänhetens missnöje med den europeiska integrationen försöker vi förena folken kring stora projekt.
Allt detta kräver en sammanhängande, ambitiös informations- och kommunikationspolitik, och utan parlamentets ingripande skulle medel som har lagts undan för denna politik utsatts för budgetnedskärningar från rådet.
Det som emellertid är mest allvarligt är minskningen av vår budget.
Detta år har betalningsbemyndigandena sjunkit under 0,99 procent av BNP, den lägsta nivån sedan 1987.
Jag stöder därför Pat Cox ’ anmärkningar och Romano Prodis analys som svar på uppmaningarna från sex statschefer att betalningsbemyndigandena skall begränsas till 1 procent av BNP.
Var är överensstämmelsen med Lissabonmålen, unionens plan för tillväxt och konkurrenskraft?
Det inträffar inga mirakel, och ingen har någonsin klarat av att lösa problemet med cirkelns kvadratur.
Att vara stats- och regeringschef är en ansvarsposition.
Det handlar om att se till att medlen stämmer överens med målen.
Om rådet vill leda oss in i en återvändsgränd är det upp till oss, Europaparlamentet, att påminna rådet om dess löften.
Jag förstår inte hur vi kan finansiera dessa avgörande reformer med allt knappare resurser.
Parlamentsledamöterna väljs av folket.
De väljs för att ta ansvar, och jag är tacksam mot kommissionsledamot Michaele Schreyer som påminner oss om detta.
De är kapabla att förbereda EU-budgetarna inom gränserna för skattemässig rättrogenhet, och kommer att fortsätta att vara så, men de vet också att EU måste hålla sig till godkända – gemensamt godkända – politiska prioriteringar.
Rådet måste respektera parlamentet nu, och måste i framtiden visa mer tillit till denna kammare, som åtnjuter en legitimitet som härrör från valurnan.
