# ID: svediakorp-gov442669
# author: Dührkop Dührkop (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 510
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag talar som föredragande av yttrandet från budgetutskottet om de tidigare A-30-budgetposterna.
Detta är en rad budgetposter som finansierade bidrag från de anslag som ingick i del A i kommissionens budget.
Jag vill påpeka att i och med att den nya budgetförordningen trädde i kraft blev det nödvändigt att anpassa bidragen till den nya förordningens regler.
För det första var det nödvändigt att omklassificera utgifterna i A-posterna som operativa anslag, snarare än administrativa, och för det andra, som fastslås i artikel 49 i budgetförordningen, måste det skapas en rättslig grund som gör det möjligt att utfärda dessa anslag.
I enlighet med denna artikel 49 lade kommissionen fram sju förslag i början av sommaren 2003, vilka utformades som ett flerårigt åtgärdsprogram för gemenskapen i syfte att se till att detta trädde i kraft 2004, så att verksamheten för subventionerade organisationer kunde fortsätta.
De senaste månaderna har huvudföredraganden och föredragandena av utskottets yttranden arbetat tillsammans hela tiden för att inta en gemensam ståndpunkt med rådet för de sju förslagen.
Jag vill nu fokusera på resultatet av förlikningen den 24 november, de grundläggande punkterna som gällde programmens varaktighet, den ekonomiska ersättningen och, framför allt, frågan om förhandstilldelningen eller öronmärkningen, vilken tveklöst är den största stötestenen.
Före det vill jag dock framföra min uppriktiga tacksamhet till alla föredragande i de berörda utskotten och huvudföredraganden Jan Mulder.
Första stötestenen, programmens varaktighet.
Europaparlamentet begärde att alla program skulle ha samma varaktighet fram till 2006, alltså till och med slutet av den nuvarande budgetplanen, en ståndpunkt som accepterades av rådet.
För det andra, när det gäller den ekonomiska ersättningen tycker jag att vi kan vara mer än nöjda, eftersom vi har kunnat – om ni ursäktar uttrycket – ” pressa fram ” totalt 23,1 miljoner euro för de sju programmen, mer än den summan som rådet föreslog.
De som av oss har erfarenhet av denna kammare vet hur svårt det är emellanåt att få någonting av rådet, om än aldrig så lite.
För det tredje, angående förhandstilldelningen – vilken jag tycker var den besvärligaste frågan – överenskommelsen innebär att mottagarna inkluderas i de grundläggande instrumenten, särskilt i medborgarskaps- och kulturprogrammen för 2004 och 2005, och med anslag inom budgetposterna, inte i reserven – som det röstades för vid första behandlingen – men med samma kvantitet.
Det betyder att med tanke på omförhandlingen av programmen efter 2006 – det vill säga omförhandlingen 2005 om de nya programmen 2007 – har mottagarorganisationerna tillräckligt med tid att anpassa sig till och förbereda för det system med anbudsinfordran som fastslås i förordningen.
Till sist anser jag att vi alla kan känna en inbördes glädje över detta resultat, eftersom vi på detta sätt inte bara ser om vårt eget hus, utan också ser till att värdefull verksamhet hos olika organisationer som ingår i dessa program inte äventyras eller avbryts.
