# ID: svediakorp-gov442569
# author: Galeote Quecedo (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 414
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Praktiskt taget alla parlamentets grupper och – förefaller det – alla medlemsstater gör anspråk på att vilja ha ett nytt rättsligt ramverk för unionen i form av en konstitution.
Många människors arbete under många månader har resulterat i ett förslag som en stor majoritet förefaller ha enats om.
Det italienska ordförandeskapets utmärkta arbete har vidare under veckoslutet tillåtit oss att lägga till något mycket viktigt till överenskommelsen, nämligen inrättandet av en europeisk försvarsdoktrin.
Allt i detta regelverk, frukten av förhandlingarna – som Silvio Berlusconi sade – måste räddas och konsolideras som en godkänd text.
Vad är det då som har lett till detta misslyckande?
Jag tror att misslyckandet beror på den institutionella reform som konventets ordförande föreslog i sista ögonblicket, vilken inte diskuterades tillräckligt utförligt, och om vilken det säkert inte fanns något samförstånd inom konventet.
I Bryssel hade sex månader uppenbarligen inte varit tillräckligt för att färdigställa en kompromiss.
Det är ingen stor tragedi.
Vi måste komma ihåg att av de fem tidigare regeringskonferenserna där man förhandlade om reformering av fördragen så slutfördes bara en inom sex månader.
Ordförandelandet Irland måste helt enkelt fortsätta att arbeta där Italien slutade.
Herr talman!
Jag tror att följande måste avfärdas: för det första den absurda idén att skjuta upp denna debatt till efter valet till Europaparlamentet; för det andra idén att det som intresserar mig är proeuropeiskt och det som inte intresserar mig är antieuropeiskt; för det tredje tramset att dela upp Europa till och med innan utvidgningen har skett; och för det fjärde motanklagelserna som inte leder någonstans, utom naturligtvis för vissa personer – exempelvis ordföranden i Europeiska socialdemokratiska partiets grupp – som tror att allt är deras egen regerings fel, vad den än gör och vad som än sker.
Jag tror att den enda fras han känner till på italienska är (det regnar – fördömda regering).
Han hänger sig åt denna typ av nationell opposition i Europaparlamentet, och sedan är han förvånad över att han förlorar val efter val.
Det måste naturligtvis vara väljarkårens fel.
Hur som helst ligger nu ansvaret på oss alla.
Herr talman!
Vi måste hålla regeringskonferensen öppen; vi måste bidra till en dialog och det åtagande som vi alla strävar efter.
Låt oss be om att vi uppnår det före den 13 juni.
