# ID: svediakorp-gov442567
# author: Ortuondo Larrea (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 286
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Vi har just upplevt att stats- och regeringscheferna misslyckats ordentligt med den europeiska integrationen, och inte uppträtt tillräckligt statsmannaaktigt för att se till och skydda alla medborgares gemensamma intressen.
Jag har ofta fått höra nedsättande beskrivningar här i parlamentet av de historiska demokratiska nationalisttraditionerna, exempelvis rörande den baskiska nationen, när allt vi önskar är att trygga vår identitet och vår kultur, och fast vi är beredda att dela vår lagstiftning och vår behörighet med de andra européerna.
Därför begär vi inte bara att erkännas som historiska nationer, utan också att få en roll i den demokratiska beslutsfattande processen.
Det är inte vi, utan vissa irriterande statliga nationalisttraditioner som dämpar takten i Europa, till exempel José Maria Aznar, som bara tänker på hur han skall blockera besluten för att kunna pracka på andra sina synpunkter, i stället för att tänka på hur man skall bygga ett starkare Europa med ökad välfärd, som förenas i sin mångfald.
Jag är övertygad om att unionen, för att kunna gå framåt, måste upphöra att domineras av staternas regeringar, alltså av den verkställande makten, och bli en verklig federal union, där det är medborgarna och deras företrädare, vi ledamöter i Europaparlamentet, som bestämmer konstitutionen och annan gemenskapslagstiftning.
Det är tid att överge den mellanstatliga idén och utvecklas för att bli en fullständig politisk enhet, en superstat med gemensamma lagar för alla folk och nationer på kontinenten, eller åtminstone för dem som vill bygga en gemensam framtid som grundar sig på dialog, förtroende och förståelse mellan jämlikar och som är bra för alla.
