# ID: svediakorp-gov442566
# author: Kaufmann (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 412
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det är inget tvivel om att fiaskot i Bryssel har fått Europeiska unionen att hamna i en allvarlig kris.
Detta är det första misslyckandet med en utvidgad union, till och med innan de nya medlemsstaterna ansluts.
Det representerar ett bakslag för den europeiska integrationen, men vad var det som orsakade det?
Toppmötet i Bryssel fokuserades inte på att skapa en demokratisk, social och fredlig europeisk union.
I stället köpslog man om makt och inflytande, och en trångsynt nationalism rådde återigen när det än en gång visade sig att regeringskonferenser är komplett olämpliga för att främja den europeiska integrationen.
Den europeiska idén fick utstå allvarliga skador vid toppmötet, där idén blev den verkliga förloraren.
Men det fanns också vinnare; där ingår exempelvis Förenta staterna, för det är Förenta staterna som kommer att dra nytta av toppmötets slutsatser om europeisk säkerhets- och försvarspolitik, vilka knöt samman Europeiska unionen och Nato som vapenbröder och gjorde att vi hamnar under amerikanskt förmyndarskap när det gäller säkerhetspolitik.
Jag förespråkar en europeisk konstitution – en modern och progressiv sådan.
Det var med tanke på detta som jag engagerade mig i konventet, men det borde inge politiker som oss allvarliga farhågor att ingen – bildligt talat – gick ut på gatorna för att demonstrera för den konstitution som åstadkommits av konventet.
Bara 38 procent av allmänheten i stort har någonsin hört talas om konventet, och bara en liten del av dem känner till texten.
Men bortsett från detta ligger det verkliga problemet någon annanstans, nämligen i att allmänheten inte är övertygad om att deras grundläggande bekymmer och behov prioriteras.
Hur rätt de har i fråga om detta visas bland annat av att regeringskonferensen som helhet inte ens uppmärksammade de inneboende motsägelserna mellan del 3 och del 1 i utkastet, och av det påtagliga faktum att två oförenliga ekonomiska filosofier skall finnas kvar i konstitutionens text – å ena sidan den sociala marknadsekonomin och å andra sidan den fria konkurrensen.
På så sätt får man inte människor entusiastiska över en europeisk konstitution.
Jag hoppas att tiden för eftertanke – krisen – kommer att uppfattas som en möjlighet.
Jag vädjar till er att föra en öppen diskussion med allmänheten om konstitutionen, och framför allt ta den seriösa kritiken på allvar som riktas mot konventets utkast från det civila samhället.
