# ID: svediakorp-gov442559
# author: Voggenhuber (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 362
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr Berlusconi!
När regeringskonferensen öppnades roade ni era kolleger med ett skämt om hur ni skulle kunna göra folket lyckligt.
Poängen var att någon gav er rådet att kasta er ut ur en helikopter.
Vi är mycket glada över att ni inte gjorde det, men vi är inte roade av hur ni i stället kastade ut den europeiska konstitutionen.
Det finns tre sorters misslyckanden: man kan förlora gentemot sina motståndare, man kan misslyckas med att uppnå mål som satts för högt, och man kan själv orsaka sin olycka.
Regeringskonferensen förstörde för sig själv.
Ingen var emot den.
Ni hade konventet bakom er, med mycket stort samförstånd bland de större och mindre medlemsstaterna, de gamla och de nya, från parlamenten och regeringarna.
Ni hade bara motståndare i era egna led.
Misslyckades ni därför att ni siktade för högt?
Nej, för bortsett från konventets förslag förelåg det inga kontroverser; inte ens med hjälp av era 300 ändringsförslag kom ni lika långt som konventet hade föreslagit, och inte ens så långt som Nicefördraget.
Ni var själv orsak till att ni misslyckades.
Ni hade fått i uppgift att ta ansvaret för Europa, och ni kämpade av nationell egoism; ni hade fått i uppgift att skapa jämvikt mellan institutionerna och en europeisk demokrati, och ni försökte bygga upp era egna styrkefördelar och inte förlora någon tid för att skapa fördelar för de nationella regeringarna.
Ni hade möjlighet att försvara konventets samförstånd – vilket var det största möjliga som hade kunnat uppnås –, men i stället förlorade ni det.
Vi har, tror jag, ett hopp kvar.
Ni, herr ordförande, har försökt; regeringarna har försökt – och de har misslyckats.
Efter det delvisa misslyckandet i Amsterdam och det totala misslyckandet i Nice har de nu till slut misslyckats.
Allt vi kan göra nu är att vädja till regeringarnas förnuft genom att övertala dem att när allt kommer omkring godta konventets utkast, EU: s högsta gemensamma nämnare.
