# ID: svediakorp-gov442554
# author: Pannella (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 409
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionsordförande!
Europa har handlat på samma sätt som det gjorde under Balkankrisen och i samband med Milosevics fruktansvärda grymheter; på samma sätt som det Europa som, än i dag, inte intagit någon annan ståndpunkt om Mellanöstern än de kortsynta ställningstagandena hos vart och ett av dess partier och falanger.
Vi misslyckades, ni misslyckades med att upprätta en konstitution, ett konstitutionsfördrag, därför att vi nu går igenom en period då vi går tillbaka från byråkrati och falska nationalistiska förhoppningar som nu gäller som nya ideologier i denna kammare.
Detta är inte Europas förenta stater, Altiero Spinellis Europa, Ernesto Rossis Europa – det Europa som skisserades i fängelser av orubbliga federalister, liberaler och demokrater.
Detta är inte heller Robert Schumans eller Konrad Adenauers Europa.
Enrique Barón Crespos ord i denna fråga är helt riktiga.
Detta är ett Europa som gjorde Charles Pasqua något besviken, även om han i dag hos Jacques Chirac finner den gamla, huvudsakligen antieuropeiska, antifederalistiska hållningen.
Ni har fått betala, herr premiärminister, för att ni låtsades medla.
Ni behandlade Spaniens och Polens små – men högst förståeliga – ekonomiska och egoistiska bekymmer på samma sätt, men sedan gav ni upp inför den konstanta, arroganta, nationalistiska utpressning som bedrevs av Frankrike, som vant sig vid att vara det enda land som har något att vinna på Europa.
Det var nu dags även för Frankrike att börja betala, precis som vi alla har gjort.
Nå, herr premiärminister av Italien, ni har sannerligen glömt, ni har inte satt tillräcklig tilltro till dem som, snarare i fängelse än på påkostade konferenser, visade oss den väg som parlamentet tog under perioden mellan 1982 och 1984.
Vi måste gå tillbaka till den tiden, till det Europa som förespråkas av vårt parlament, vars främsta uppgift måste vara att göra sig kvitt sina bojor.
Detta är symboliskt: vi har inte ens befogenhet att besluta var vi skall sammanträda, eller när, eller hur.
Vi är tvungna att sammanträda i Strasbourg.
Vi måste först och främst vara ett exempel för européerna.
Som ledamöter av parlamentet måste vi få bestämma var vi vill ha vår kammare, där vi debatterar de frågor vi är angelägna om.
