# ID: svediakorp-gov442532
# author: Thyssen (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 393
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Liksom Othmar Karas förespråkar jag en miljöanpassad marknadsekonomi och därför är jag inte oroad av en sträng ansvarsrättsakt.
Den kan trots allt ha en betydande avskräckande effekt och kan som sådan vara berättigad.
Men enligt min åsikt bör vi inte glömma att i det förslag vi diskuterar i kväll håller vi på att införa ” ansvar utan skuld ”.
Somliga ser det som självklart att det kan finnas ansvar utan skuld.
Personligen anser jag att det, jämfört med den traditionella ansvarsteorin i den kontinentala rättstraditionen, är ett väldigt radikalt instrument och att vi, just därför att det är så radikalt, måste vara försiktiga med det.
Det är just därför att detta instrument är så radikalt som vi måste se till att ett antal förutsättningar uppfylls.
Dessa förutsättningar är att rättsakten är rättssäker, att den är praktiskt genomförbar, att den är rättvis och att den inte hindrar innovationer och utveckling i alltför hög grad.
Jag kommer inte att räkna upp de ändringsförslag som fungerar i det avseendet.
Alla som har följt debatten vet att jag bland annat talar om undantag från ansvar för tillståndsinnehavare, om rättsakten i förhållande till den vetenskapliga kunskapsnivån vid den aktuella tidpunkten, om undantag för dem som följer god jordbrukssed och om att ersätta solidariskt ansvar med proportionellt ansvar.
Mandersbetänkandet, som vi röstade om i utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, uppfyller dessa förutsättningar, så jag måste gratulera föredraganden och vår grupps skuggföredragande till deras arbete och laganda.
Jag skulle vilja be de av mina kolleger i parlamentet som har svårt för de begränsningar som införs i betänkandet, och också kommissionen på ett sätt – för jag har förstått att även den har svårt för ett antal av våra ändringsförslag – att än en gång mycket noga tänka igenom frågan om ansvar utan skuld och att tänka på vilka allvarliga konsekvenser detta kan få, och se till att vi till slut får en bättre rättsakt som av ekonomiska skäl och av rättviseskäl visar lite barmhärtighet.
Vi måste självklart bevara jordens livskraft, men jag menar att vi också måste se till att vi har en livskraftig ekonomi och att vi kan hitta människor som vill driva en verksamhet här.
