# ID: svediakorp-gov442523
# author: Gargani (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 508
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag vill instämma i det enhälliga hyllandet av detta viktiga och grundläggande direktiv – kanske det allra viktigaste direktivet som utformats i denna lagstiftande församling.
Därför vill jag i egenskap av ordförande för utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden betona den fantastiska balans som Toine Manders åstadkommit genom att lägga fram lämpliga ändringsförslag i en fråga där det är lätt att se att överdrifter är lika oanvändbara som underdrifter.
Direktivet är komplext och den – positiva eller negativa – konsekvensen för miljön och produktionssystemet som helhet beror till fullo på om vi uppnår rätt balans.
Ett direktiv som går utöver vad som är förnuftigt skulle kunna riskera ett praktiskt införande av svåra och olidliga krav och kostnader för företag, och kanske till och med få dem att flytta verksamheten till andra länder där dessa regler inte gäller – och detta skulle de göra motvilligt – för att kunna konkurrera på den internationella marknaden.
Jag vill också betona det faktum att den – inte triviala, utan viktiga – principen om att ” förorenaren betalar ”, som innebär att den som åsamkar skador måste avhjälpa dessa, är nödvändig i ett samhälle som försöker garantera en tillräcklig livskvalitet även i framtiden.
Det är även viktigt att fastställa vad som omfattas av skyddet och därmed av det medföljande ansvaret: vem är ansvarig, hur länge och i vilken omfattning.
Jag anser att rådets gemensamma ståndpunkt i detta hänseende i sig är ett användbart bidrag och att vi måste stödja det.
Genom principen om ” omdöme och balans ” – som jag fortsätter att framhäva och som har varit ett ständigt tema i vår debatt – har vi kunnat identifiera skyddade anläggningar, ange ansvarsområden och befria dem från ansvar som har följt lagliga tillstånd och regler.
Jag begränsar mig till att lägga till ett ändringsförslag till förslagen från utskottet för rättsliga frågor, tillsammans med Angelika Niebler – skuggföredraganden, som verkligen har gjort ett fantastiskt jobb, vilket hennes tal i går var ytterligare ett bevis på.
Ändringsförslaget, som jag anser vara särskilt viktigt, går ut på att göra definitionen av verksamhetsutövare tydligare, genom att det med textens nuvarande ordalydelse inte är möjligt att undanta banker och andra berörda finansiella institutioner från ansvar för miljöskador som orsakats av finansiella aktörer.
Såvitt jag förstår håller inte kommissionen med om denna fråga som jag anser bör utforskas mer noggrant så att större hänsyn kan tas till om det är förnuftigt att skapa en definition som inte täcker alla eventualiteter och som faktiskt skulle kunna leda till att en ekonomisk mellanhand drabbas av skadeersättningsanspråk.
Detta förefaller vara en rimlig begäran och jag rekommenderar verkligen parlamentet att stödja direktivet.
Sammanfattningsvis anser jag att den ståndpunkt som utskottet för rättsliga frågor intar är länkad till en gemensam ståndpunkt.
Jag hoppas att den vid omröstningen i kammaren kommer att mötas av ett brett samförstånd.
