# ID: svediakorp-gov442505
# author: Schmidt, Olle (ELDR ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 697
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Postmarknaden håller på att liberaliseras på europeisk nivå och även på nationell nivå.
Dagens situation har, som kommissionär Bolkestein har nämnt, lett till ojämlika villkor.
Offentliga operatörer har en konkurrensfördel i förhållande till de kunder som inte kan begära återbetalning av mervärdesskatten, till exempel privatpersoner, ideella organisationer och banker.
Privata operatörer är attraktivare för momsregistrerade företag, trots att det totala priset kanske är högre.
Kunden kan nämligen begära återbetalning av momsen, vilket i allmänhet innebär lägre nettokostnader för företaget.
En ytterligare nackdel med momsbefrielse för offentliga operatörer är att detta främjar egna tjänster.
Det är alltså mer kostnadseffektivt för operatören själv att utföra en tjänst än att använda underleverantörer.
Det är mot denna bakgrund som kommissionen föreslår att undantaget skall hävas och att alla postförsändelser som väger över två kilo skall beläggas med vanlig mervärdesskatt.
Samtidigt skall medlemsstaterna ges möjlighet att anhålla om reducerad skattesats på adresserade försändelser som väger mindre än två kilo.
Jag instämmer i kommissionens bedömning.
Jag föreslog också som föredragande bara smärre förändringar i utskottsbehandlingen.
Alla mina förslag röstades ned av utskottet.
I praktiken betyder utskottets förslag att Europaparlamentet skall förkasta kommissionens förslag i sin helhet.
Jag tycker att detta är olyckligt och har därför, tillsammans med min kollega Astrid Lulling och PPE-DE-gruppen, lagt fram en rad kompromissförslag.
Personligen är jag inte helt förtjust i alla dessa ändringsförslag, men jag kan leva med dem.
Jag hoppas också att kommissionär Bolkestein kan leva med dem.
Ändringsförslagen går i rätt riktning och kommer att innebära en början till en bättre fungerande marknad.
De stora förändringar som vi nu föreslår syftar bland annat till att 2-kilosgränsen för den reducerade momssatsen skall tas bort.
De innebär även tydligare krav på ett harmoniserat momsband på 5-10 procent.
Herr talman, tillåt mig att i första hand vända mig till de kollegor som har oroat sig över prishöjningar, i synnerhet mina brittiska kollegor.
Momsen kan som bekant läggas på och dras av.
Kommissionen uppskattar att priset för ett förstaklassbrev i Storbritannien till exempel skulle öka med 0,3 cent om det beläggs med reducerad mervärdesskatt på 5 procent och med 5 cent om det beläggs med normal mervärdesskatt på 17,5 procent.
Det är värt att notera att den brittiska posttillsynsmyndigheten Postcomm har kommit fram till samma slutsats.
Talet om prishöjningar är våldsamt överdrivet.
Posttjänster har visserligen en viktig social funktion, men portoavgifter och relaterade utgifter utgör trots allt endast 0,1 till 0,2 procent av den genomsnittliga hushållsbudgeten i EU.
Posten i mitt land, Sverige, har angett att den årliga genomsnittskostnaden per hushåll för brev och julkort uppgår till 190 kronor.
Det är 21 euro.
När det gäller Storbritannien visar siffrorna för 1996-1997 att den genomsnittliga årskostnaden för de brittiska hushållen var 29,40 pund, eller 42 euro.
Om man antar att hela beloppet spenderades på att sända standardbrev som kostade 28 pence skulle effekten för hushållen bli att årskostnaden skulle öka till 30,45 pund, alltså 1,05 pund per år, om den nationella operatören höjde portoavgiften med 1 penny.
Jag tycker att man bör ha detta i åtanke vid omröstningen imorgon.
Ett annat känsligt ämne är konsekvenserna för ideella organisationer.
Jag tycker, precis som kommissionär Bolkestein, att dessa konsekvenser skall bemötas med möjlighet till återbetalning av momsen eller särskilda skattesatser.
Slutligen, alla ni i denna kammare som tror på en fungerande, bättre marknad utan hinder och orättvisor: ni kan inte förkasta detta förslag.
Jag vill särskilt vända mig till fru Lulling och tacka henne.
Jag vill tacka herr Radwan, herr Brunetta och herr Karas.
Ni har i varje fall hjälpt till att få någon form av enhet.
Fru Randzio-Plath och herr Goebbels, ni som har så gott omdöme i så många andra frågor, jag litar på ert omdöme imorgon också.
Om inte annat skulle ni alla kunna lyssna på era egna postföretag, de som stöder förslaget.
