# ID: svediakorp-gov442500
# author: Grönfeldt Bergman (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 471
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Ett gigantiskt arbete har utförts av många under många år.
Trots detta är den kompromiss som nu föreligger inte acceptabel enligt min mening.
Förslaget innebär att röstdifferentiering av aktier kan tillåtas vara kvar under en övergångsperiod, som undantag från huvudregeln.
Därefter skall en revision äga rum som innebär en översyn av systemet med A- och B-aktier samt även av andra ägandeformer.
Många menar att detta har räddat det nordiska systemet med aktier med olika röstvärden.
De som hävdar att kompromissen är bra missar dock den principiella frågan om huruvida EU har rätt att lägga sig i hur aktieägare i privata bolag väljer att organisera sig.
Jag tycker det är beklagligt att se att så många i detta parlament så lättvindigt accepterar kränkningar av äganderätten.
Ingen nämner den principiellt avgörande frågan om respekten för äganderätten.
Ingen annan än ägarna själva har att göra med hur de organiserar sitt ägande.
Detta är en grundförutsättning för marknadsekonomin.
Om kompromissen godkänns innebär det i praktiken att parlamentet säger att det är acceptabelt med expropriering av tillgångar.
Om en person har köpt en aktie med ett högre röstvärde till marknadspris, vilken rätt har då EU eller någon stat att helt enkelt beröva denna person denna investering genom att säga att det han betalat för inte längre har något värde?
Den svenska regeringen hävdar att denna revisionsklausul är en seger eftersom revisionen skall omfatta fler former av ägande än bara systemet med aktier med skilda röstvärden.
Det må vara så, men den svenska regeringen vet förmodligen lika väl som alla andra att ingen, om fem år när revisionen skall ske, kommer att vare sig orka eller vilja röra i den uppsjö av ägandeformer som finns inom EU.
Förmodligen kommer diskussionen även då att inrikta sig mot A- och B-aktiesystem.
Skälet till detta är enkelt.
Skilda röstvärden är ett tydligt och enkelt system.
Till skillnad från de flesta andra system för ägande är det mycket enkelt att se hur många röster en typ av aktie motsvarar och det är minst lika lätt att se vad den är värd på marknaden.
Det finns inga fallgropar eller hemligheter i detta system.
Huvudsyftet med de nya reglerna för uppköpserbjudandena är att EU skall vara en öppen marknad och att man skall undanröja hinder för uppköp.
Det är dock så att andelen uppköp i länder där skilda röstvärden tillämpas inte på något vis är lägre än i länder där detta system inte är tillåtet.
Sammanfattningsvis är det föreliggande förslaget enligt min mening inte acceptabelt då det för det första kränker äganderätten, för det andra inte respekterar ingångna avtal och för det tredje utpekar röstdifferentierade aktier som ett hinder för uppköp.
