# ID: svediakorp-gov442487
# author: Schmid, Herman (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 411
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
När jag första gången var med och diskuterade denna fråga för ett par år sedan blev jag mycket förvånad över att man bara diskuterade olika former av aktieägarintressen, tysk tradition kontra anglosaxisk tradition och så vidare.
Så småningom gick ärendet tillbaka till kommissionen.
Den har haft god tid på sig, och man skulle därför kunna tro att förslaget hade utvecklats.
Nu presenteras en kompromiss mellan olika ägarkonstruktioner och ägarintressen, men fortfarande visas inget intresse för de anställda.
Jag tycker att det är oerhört egendomligt.
Det är väl klart att de anställda, lika väl som aktieägarna, är intressenter i uppköpssituationer, och det är orealistiskt att bortse från detta.
På sätt och vis är de anställda kanske intressenter i ännu högre grad än aktieägarna, eftersom fientliga uppköpserbjudanden nästan alltid är kombinerade med planer på omstruktureringar och kanske nedskärningar.
I andra sammanhang talar vi högtidligt om den sociala dialogen i den europeiska sysselsättningsstrategin som ett framsteg i EU: s politik.
Vi talar om Lissabonstrategin, där också arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen är viktiga.
I detta sammanhang lyser emellertid allt detta med sin frånvaro.
Här råder åter den gamla föreställningen att företagen bara är ägarnas och att de anställda i stort sett inte är viktigare än maskiner eller andra lösa tillbehör.
Det är en gammaldags, orealistisk och otidsenlig föreställning.
Man kan inte lagstifta om uppköpserbjudanden utan att på något sätt förankra frågan i den verklighet som innebär att ett företag också är sina anställda.
Detta är alldeles grundläggande.
Vi kommer givetvis att stödja ändringsförslagen om förbättrad information och förbättrat samråd.
Det är naturligtvis viktigt med information, men jag vill samtidigt säga att det inte är tillräckligt.
Informationen måste på ett eller annat sätt kunna utnyttjas till någonting.
Det måste finnas vissa rättigheter.
De anställda måste ha vissa handlingsmöjligheter i sådana här situationer.
Om nu ärendet går tillbaka till kommissionen vill jag gärna ge ett tips till herr Bolkestein.
Jag tycker att man också bör ställa krav på att det anbudsgivande företaget skall erbjuda en omställningsplan för det nya företag som uppstår.
I ett sådant utvecklings- och omställningsprogram bör man också ta hänsyn till de anställdas intressen och tala om vad som kommer att hända med dem.
Det bör också finnas en garanti mot åtminstone kortsiktigt avskedande.
