# ID: svediakorp-gov442482
# author: Van den Burg (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 547
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
För ett år sedan, så här i juletid, utarbetade jag för utskottet för sysselsättning och sociala frågor ett yttrande som antogs i februari 2003.
Detta yttrande har i någon mån förbisetts under hela debatten, även om den senaste utvecklingen redan har nämnts.
Jag skulle vilja påminna er om att avsaknaden av åtgärder för information till och samråd med anställda var ett av huvudskälen till att det tidigare förslaget till direktiv om uppköpserbjudanden förkastades 2001.
Kommissionen erkände i viss mån detta genom att införa artikel 13, men utskottet för sysselsättning och sociala frågor ansåg nästan enhälligt att detta inte var tillräckligt.
Kommissionen hänvisar bara till medlemsstaternas nationella förfaranden, och i yttrandet från sysselsättningsutskottet gör man uttryckligen information och samråd till en obligatorisk del i förfarandet för uppköpserbjudanden, både för de företag som lämnar erbjudandet – i artikel 6 – och för målföretagen – i artikel 9.
PSE-gruppen hyser fortfarande denna åsikt, och under den senaste månaden har jag utarbetat en text som har anpassats till situationen i de olika medlemsstaterna.
Detta var en stor eftergift till Förenade kungariket, vars normer för uppköpserbjudanden skiljer sig från normerna i de övriga medlemsstaterna.
Vi anpassade också texten för att den skulle stämma överens med bestämmelserna i direktivet om information till och samråd med arbetstagare.
Därför har dessa hänvisningar tagits med.
Så det finns inget verkligt problem när det gäller våra skilda åsikter.
Saken är bara den att information och samråd borde nämnas uttryckligen i direktivets centrala artiklar.
Min grupp vill betona att detta borde utgöra en normal del av förfarandet.
Detta tydliggörs genom tre ändringsförslag som nu återigen har lagts fram, nämligen ändringsförslagen 35, 36 och 37, samt genom andra ändringsförslag som har lagts fram av Verts / ALE- och GUE / NGL-grupperna.
Klaus-Heiner Lehne, Christopher Huhne och jag hade en kompromiss i frågan, men mellan måndagen den 24 november, då dessa tre ändringsförslag antogs nästan enhälligt i utskottet för ekonomi och valutafrågor, och torsdagen den 27 november, innan rådet antog sin ståndpunkt, övergav de överenskommelsen och röstade emot de tre ändringsförslagen i utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.
Det är därför denna kompromiss inte finns med nu.
Klaus-Heiner Lehnes argument att kompromissen skulle ha komplicerat beslutsfattandeprocessen är inte övertygande.
Det enda skälet till att han inte vill att denna kompromiss skall införlivas är att han vill ha en överenskommelse vid den första behandlingen, men vi anser att detta tar ifrån parlamentet dess rätt att ha något att säga till om i debatten.
Förhandlingarna befinner sig fortfarande i ett tillräckligt tidigt skede för att parlamentet skall kunna bidra till debatten.
Det italienska ordförandeskapet diskuterade denna fråga allvarligt nog med rådet: möjligheten att göra det finns fortfarande.
Vår grupp är beredd att stödja kompromissen, även om vi inte är särskilt entusiastiskt inställda till den.
Vår ursprungliga ståndpunkt var att utarbeta ett direktiv utan artiklarna 9 och 11 som skyddade minoritetsaktieägarnas rättigheter.
Men vi vill endast stödja kompromissen om dessa tre ändringsförslag antas.
Om de inte antas kommer vi att rösta mot kompromisspaketet.
