# ID: svediakorp-gov442342
# author: Fabra Vallés, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,256
# sentences: 87
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Först vill jag göra ett uttalande om Eurostat.
Flera talare har indirekt hänvisat till Eurostat utan att några egentliga frågor har ställts.
Revisionsrätten har aldrig utfört en fullständig revision av Eurostat (Europeiska statistikkontoret).
Budgetkontrollutskottet har fått information om detta vid ett flertal tillfällen.
Revisionsrätten har dock granskat program som Eurostat genomfört i samband med andra revisioner.
Resultaten av dessa revisioner ingick i revisionsrättens årsrapporter för åren 1993, 1998 och 1999.
Den senaste rapporten offentliggjordes i november 2000.
Revisionsrättens observationer om förvaltningen av Eurostat gällde otillräckliga förfaranden för tilldelning av vissa kontrakt.
De gällde även det dåliga utnyttjandet av de tekniska stödkontoren.
Det skall sägas att revisionsrätten redan kommenterat de tekniska stödkontoren i samband med andra revisioner.
Kommissionen följde upp dessa kommentarer och granskade förfarandena för kontraktstilldelning och utnyttjande av tekniska stödkontor 1999.
Den införde även nya normer för förvaltning och kontroll på dessa två områden.
Dessutom inledde OLAF en intern utredning av Eurostat i mitten av 2000.
I ljuset av införandet av dessa nya åtgärder och av OLAF: s pågående interna utredning, vore det olämpligt att inleda en revision av Eurostat i det här läget.
Det är värt att betona att revisionsrätten i princip undviker att utföra revisioner på avdelningar och områden som utreds av OLAF.
Detta för att undvika kollisioner eller verksamheter som skulle kunna hindra bedrägeriutredningar.
Revisionsrätten kommer att ta hänsyn till de lärdomar som dragits av Eurostat-affären i sin riskanalys för nästa år.
Jag tackar Helmut Kuhne för hans bidrag, men jag måste säga att jag inte tror att det innehöll några frågor för revisionsrätten.
Jan Mulder sade att vi är på rätt spår men undrade hur länge det skulle vara.
Jag tror att om vi är på rätt spår så borde vi hålla oss kvar på det.
När det gäller tidsfristen är den avhängig organisationen eller institutionen.
Den beror på hur komplex eller omfattande den är.
Kommissionens storlek och geografiska omfattning måste hållas i åtanke.
Man skall också komma ihåg att kommissionen inte är den enda inblandade aktören.
Alla förändringar den inför får följder på nationell nivå.
Kommissionen är därför tvungen att hålla ständig kontakt med de olika medlemsstaterna.
Följaktligen kan den inte alltid hålla den takt som fastlagts vid en viss tidpunkt.
Man bör även komma ihåg att de reformer som är på väg inte endast gäller de fem närmaste åren.
Vi ser detta som ett långsiktigt åtagande.
Jag tror att vi är på rätt spår.
Dessutom har vi parlamentet som kan spela sin roll.
Det är parlamentets uppgift att fortsätta puffa på kommissionen så att den gör något och se till att denna reform förs framåt som en pågående och kontinuerlig process.
Det skall också sägas att en positiv revisionsförklaring har avgivits sedan 1994, trots flera brister i bokföringssystemet.
Det är därför som kommissionen i december 2002 beslutade att reformera bokföringssystemet.
Avsikten var att det nya systemet skulle tas i drift 2005.
Jag tror fortfarande att den tidsfristen är optimistisk.
Jag vill inte börja debattera detta med kommissionen.
Jag nämner det bara, så att kammaren inte blir besviken om det skulle visa sig att reformen inte är helt slutförd år 2005.
Revisionsrätten anser att den tid som står till förfogande är för kort.
Vi tycker det är bäst att gå långsamt men säkert fram.
Varje steg framåt borde tas först efter noggrant övervägande för att vara säker på att besluten är hållbara.
Att använda Penelope-metoden för reformen hjälper inte.
Framsteg kan inte nås genom ständiga kast fram och tillbaka.
När det gäller reformfrågan anser jag att det är viktigt att inte låta den äventyras av Eurostat-fallet.
Det senare var ett hårt slag för alla européer, genom att det drabbade oss just när vi trodde att fallen med de tekniska stödkontoren och andra situationer äntligen hade åtgärdats.
Den tydliga slutsats som man kan dra av denna situation är hur brådskande det är att fortsätta reformen och slutföra den så snart som möjligt.
Så är läget just nu.
Svårigheten ligger i att mäta förbättringarna.
Kammaren skall vara medveten om att revisionsrätten aldrig har förespråkat att ta hänsyn till felprocenten.
Skälet till detta är att det leder till fel och att det därför är till ingen nytta.
Revisionsrätten arbetar dock med standarder.
Jag är övertygad om att den standard som hållits i år kommer att göra det möjligt att höja standarden under kommande år.
Förhoppningsvis kan parlamentet, kommissionen och revisionsrätten komma överens om vad som är vad.
Det vore bästa sättet att uppnå förståelse.
Jonas Sjöstedt sade att vi hänvisade till en allmän förbättring.
Det är viktigt, mina damer och herrar, att fastställa huruvida förbättringar skett eller inte och i så fall att mäta dem.
Därav hänvisningen till standarder, som gör det möjligt för er att göra jämförelser.
Jag kan försäkra er att det verkligen skett en del förbättringar.
Heide Rühle talade om att bekämpa misstro och att öka öppenheten.
Hon uppmanade även till ökad demokrati.
Därefter hänvisade hon till jordbruket.
Mitt svar på det är även riktat till Patsy Sørensen.
Svårigheten med jordbruk är att det fortfarande sker för många felaktiga utbetalningar.
Det är problemet.
Vi har fastställt att de flesta felaktigheter gäller betalningar som skett utanför det integrerade administrations- och kontrollsystemet.
Det är tydligt att detta handlar om en betydande del av budgeten.
Det gäller faktiskt över 40 procent av budgeten.
Om man jämför med jordbrukssektorn som helhet, kan det slutliga mottagarbeloppet verka litet men 40 procent är ändå en stor bit av budgeten, och mindre felaktigheter kan inte förbises.
Man skall också komma ihåg att 80 procent av gemenskapsbudgeten går genom de nationella budgetarna.
Då uppstår frågan hur långt förbättringen av kommissionen kan gå utan hjälp av medlemsstaternas kontroll.
Jag vill informera er om att vi anordnar seminarier under hela året.
Inbjudningar har delats ut till parlamentsledamöter, övriga institutioner och medlemmar i de nationella revisionsrätterna.
De har inbjudits att komma till Luxemburg och lära känna oss.
Det är ett sätt att bygga upp bra förbindelser på.
Vi kan ge dem information och gradvis börja harmonisera förfarandena.
Kom ihåg att vi alla inte använder samma system.
Det finns det anglosaxiska systemet och det kontinentala systemet.
Vi arbetar på att harmonisera dem.
Jag kommer att tänka på ett bibelord, nämligen ” gå ut och predika ”.
Jag kan försäkra er om att alla medlemmar i revisionsrätten verkligen går ut och predikar.
Vi har alla nyligen varit i våra hemländer för att sprida information.
Vi har samma uppgift här i parlamentet, i de nationella staterna och i revisionsrätten.
Vårt mål är att se till att medlemsstaterna förstår hur mycket vi behöver deras stöd och samarbete när det gäller att kontrollera gemenskapsmedlen.
För att spara tid skall jag svara Mogens N.J. Camre, Bayona de Perogordo, Michiel van Hulten, Gianfranco Dell ’ Alba, Paulo Casaca, Herbert Bösch, María Antonia Avilés Perea och Eluned Morgan skriftligen.
Tack för er uppmärksamhet.
Ni kan lita på att vi alltid står helt till ert förfogande.
