# ID: svediakorp-gov442314
# author: Bolkestein, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 824
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Den 23 juli 2003 lade kommissionen fram sitt förslag om att förenkla och rationalisera den aktuella situationen i fråga om reducerade mervärdesskattesatser.
Detta förslag, som bygger på artikel 93 i fördraget, är avsett att harmonisera lagstiftningen i den mån sådan harmonisering krävs för att garantera att den inre marknaden fungerar smidigt.
Därför kunde kommissionen inte ställa sig bakom de ändringar av dess förslag som utgjorde ett steg bakåt.
Med detta sagt vill jag göra följande kommentarer om det betänkande som lagts fram av utskottet för ekonomi och valutafrågor.
Jag håller med föredraganden om att detta inte är rätt tillfälle att göra drastiska förändringar.
Därför föreslog kommissionen inga förändringar av skattesatsnivåerna eller av medlemsstaternas möjlighet att välja reducerade skattesatser.
Å andra sidan måste den nuvarande situationen rationaliseras.
Den begränsade utvidgningen av bilaga H, som kommissionen föreslagit, är avsedd att minska avvikelserna mellan medlemsstaterna snarare än att öka dem, i enlighet med målen för den inre marknaden.
De oerhört komplicerade diskussionerna om denna fråga i rådet har lyft fram de radikalt skilda åsikterna om mervärdesskatt och användningen av reducerade skattesatser.
Detta stärker min åsikt att kommissionens förslag är väl avvägt.
Inga ändringsförlag där nya reducerade skattesatser införs inom sektorer där normalskattesatsen för närvarande tillämpas, som till exempel för cd-skivor, vore godtagbara, särskilt med tanke på att tillämpningen av reducerade skattesatser skulle kunna skapa konkurrenssnedvridningar.
Den höjda skattesatsen för barnskor och barnkläder är inte heller godtagbar.
Endast tre medlemsstater har tillstånd att inte tillämpa några alls eller mycket reducerade skattesatser genom ett tillfälligt undantag.
Alla andra medlemsstater måste tillämpa normalskattesatserna.
Föredraganden föreslår att de nuvarande undantagen skall bibehållas, men att en ny bilaga skall infogas i det sjätte direktivet, vilken skulle innefatta alla varor för vilka endast en medlemsstat har ett specifikt undantag.
Detta skulle sålunda göra det möjligt för alla medlemsstater att tillämpa en reducerad skattesats för sådana varor.
Jag är inte övertygad om att denna lösning är genomförbar.
Jag vill betona att kommissionen fortfarande förespråkar att dessa undantag verkligen skall fasas ut.
Politiskt sett har dessa undantag alltid betraktats som övergående och varit tänkta att avlägsnas vid en given tidpunkt.
Rådet beslutade redan 1967, 1977 och återigen 1992, vid tidpunkten för införandet av den inre marknaden, att ge de berörda medlemsstaterna tillstånd att bibehålla dessa undantag.
Rådet fastställde dock ingen absolut tidsfrist.
Detta innebär emellertid inte att undantagen kan finnas kvar i all oändlighet.
Därför är jag fortfarande övertygad om att åtgärder krävs med tanke på den kommande utvidgningen, för att alla medlemsstater, både nuvarande och nya, skall ges lika möjligheter och för att skapa lika konkurrensvillkor.
I detta sammanhang vill jag påminna er om att för anslutningsländerna har konkreta tidsfrister fastställts för alla undantag.
Slutligen skulle jag vilja återkomma till er om resultatet av det senaste mötet i Ekofinrådet, där kommissionen uppmanades att förlänga bilaga K med ytterligare två år.
Jag har också tagit emot en skrivelse från er föredragande där kommissionen uppmanas att förlänga varaktigheten för bilaga K med åtminstone sex år, för att uppnå en total tillämpningsperiod på tio år.
Jag skulle vilja ta detta tillfälle i akt att förklara varför jag är övertygad om att det inte är en realistisk lösning att förlänga bilaga K.
För det första har medlemsstaternas och kommissionens rapporter tydligt visat att reducerade skattesatser inte är ett kostnadseffektivt sätt att skapa sysselsättning.
Jag har emellertid redan påpekat för rådet att jag var beredd att blunda för de medlemsstater som efter den 1 januari 2004 skulle fortsätta att tillämpa de reducerade skattesatser som införts inom ramen för försöket med reducerade skattesatser på arbetsintensiva tjänster.
Detta var avsett att ge rådet mer tid att finna en lösning som byggde på kommissionens förslag.
En sådan situation kunde endast vara en kort period: det var därför jag talade om en period på sex månader.
En förlängning skulle bara återigen skjuta upp problemets lösning.
Dessutom skulle det kunna ge upphov till förväntningar på att försöket skulle bli permanent.
En förlängning i sig skulle dessutom utesluta andra medlemsstater, och särskilt de nya medlemsstaterna, från att kunna införa reducerade skattesatser inom de berörda sektorerna och skulle därför bli ytterligare en diskrimineringskälla.
I det sammanhanget skulle jag vilja påminna parlamentet om att kommissionen redan har föreslagit att, en gång för alla, införa tjänster i hemmet i bilaga H. Det ingår i rationaliseringen av den nuvarande situationen och tar hänsyn till det faktum att merparten av medlemsstaterna redan tillämpar reducerade skattesatser.
Sammanfattningsvis, och av de skäl jag angivit, är kommissionen fortfarande övertygad om förtjänsterna med sitt förslag, och jag vill uppmana ledamöterna att mycket noggrant överväga sin ståndpunkt i frågan.
