# ID: svediakorp-gov442309
# author: Bolkestein, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 463
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, jag vill tacka föredraganden Caroline Lucas för hennes grundliga och välskrivna betänkande om kommissionens strategi för fartygsutsläpp.
Att minska fartygsutsläppen av förorenande ämnen och växthusgaser till atmosfären är en prioritering för kommissionen, eftersom vi vet att om inga åtgärder vidtas kommer fartygen i Europeiska unionen år 2020 att släppa ut mer luftföroreningar än alla källor på land tillsammans.
Jag välkomnar därför de flesta förslagen i parlamentets förslag till resolution, och jag har glädjen att tala om att kommissionen redan arbetar på att gå vidare med dem.
När det gäller marknadsbaserade styrmedel undersöker vi exempelvis de alternativ som står till buds.
Vi anordnade en givande workshop för berörda parter i september 2003, dit även parlamentsledamöter var inbjudna.
När det gäller frågan om att också beakta utsläppen från internationella fartyg och EU-ländernas nationella utsläppstak planerar vi att snart inleda en studie för att få en bättre bild av hur omfattande fartygsutsläppen är i de enskilda medlemsstaterna jämfört med utsläppen på land.
När det gäller användning av landström och tekniker för bekämpning av luftföroreningarna avser vi att med hjälp av samma studie göra en kostnads- och lönsamhetsanalys samt presentera positiva exempel.
Vi kommer att se till att resultaten av detta arbete används i programmet Ren luft i Europa 2005 och lägga fram lämpliga förslag.
Frågan om fartygssvavel kommer givetvis att behandlas enligt medbeslutandeförfarandet vid förhandlingarna om kommissionens förslag om svavelhalt i marina bränslen.
Enligt utkastet skulle förslaget leda till en 40-procentig minskning av svaveldioxidutsläppen i det surhetskänsliga norra Europa.
Rådets behandling av förslaget har dragit ut på tiden mer än vi skulle ha önskat, men vi har utnyttjat tiden till att analysera vilka kostnader och fördelar som skulle bli följden av de lägre svavelhalter som Europaparlamentet föreslog i juni 2003.
För att mer direkt bemöta de punkter Caroline Lucas tog upp vill jag meddela att vi delar hennes oro över rådets långsamma agerande och vi hoppas nu att en gemensam ståndpunkt skall kunna nås under det irländska ordförandeskapet i början av 2004.
Vi har konstaterat att den svavelhaltsgräns på 0,5 procent som Europaparlamentet föreslagit skulle leda till att priset på varje ton bränsle ökar med omkring 70 euro.
De miljö- och hälsomässiga fördelarna av den lägre svavelhaltsgränsen skulle visserligen uppväga kostnaderna, men sjöfartsnäringens samlade kostnader skulle dubbleras till mer än 2 miljarder euro.
Vi måste överväga om detta är rimligt med hänsyn till kommissionens åtagande att främja en modal övergång från väg- till sjötransporter.
Som direkt svar på en fråga från Caroline Lucas om problemet med utsläpp av växthusgaser från fartyg har jag glädjen att meddela henne att Internationella sjöfartsorganisationen skall anta en strategi på detta område senare i veckan.
