# ID: svediakorp-gov442277
# author: Camre (UEN ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 355
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
För det första vill jag tacka Herbert Bösch för ett lysande, ytterst uttömmande betänkande.
Vi stöder i stort slutsatserna i det.
Man kan naturligtvis säga att det är tveksamt om det är lämpligt att parlamentet sätter upp så detaljerade regler för reformeringen av OLAF, men när kommissionen har misslyckats med att skapa ett fungerande övervakningsorgan måste självfallet parlamentet ingripa.
Det är vi som i sista hand måste ansvara inför medborgarna för hur deras pengar förvaltas.
Tidigare hade vi UCLAF, men den fungerade inte perfekt.
Sedan fick vi OLAF och nu ser vi alltså att den önskvärda förbättringen uteblev.
Jag delar i sig den kritik som flera av mina kolleger har framfört i fråga om orsakerna till att OLAF inte kan fungera.
På slutet av sjuttiotalet skämtade man i mitt land med anledning av att vi hade ett huvudpostkontor som inte fungerade som det skulle.
Vi diskuterade vad vi skulle göra om det byggdes ett kärnkraftverk.
Det var ju problem med avfallet och skämtet gick ut på att lösningen var att paketera avfallet och skicka det till huvudpostkontoret, där det skulle cirkulera i evighet tills den radioaktiva strålningen hade minskat.
Kommissionen har faktiskt använt OLAF på ett liknande sätt.
Saker och ting har fått fortgå alltför länge, man har underlåtit att ta itu med dem alltför länge och det är obegripligt för oss, särskilt i fallet Eurostat, att OLAF: s ledning på fullt allvar kunde berätta för budgetkontrollutskottet att fall har hållits hemliga för kommissionen för att inte tynga kommissionen med den obehagliga kännedomen om vad som hade hänt.
Det ger ett mycket amatörmässigt intryck.
Det skulle naturligtvis kunna vara livshotande för kommissionen att inte vara informerad.
Vi tror egentligen inte att det skulle hjälpa stort att placera nya kommittéer över den befintliga övervakningskommittén, och vi tror heller inte mycket på idén med en europeisk allmän åklagare.
Det viktiga är ju att åstadkomma en djupgående omvandling av hur vi handskas med EU: s ekonomi i stort.
