# ID: svediakorp-gov442271
# author: Schreyer, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,242
# sentences: 59
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr Bösch, mina damer och herrar!
Som ni nämnde skapadesEuropeiska byrån för bedrägeribekämpning, OLAF, 1999.
Till den centrerades större delen av kommissionens bedrägeribekämpningsarbete och OLAF fick uppdraget och rätten att genomföra undersökningar i alla EU-institutionerna om det finns misstanke om att bedrägeri förekommer.
OLAF fick långtgående befogenheter och som dess senaste verksamhetsrapport visar har byrån redan haft klara framgångar på många områden.
OLAF genomför både interna och externa administrativa undersökningar fullkomligt självständigt, trots att byrån har sin hemvist i kommissionen.
Denna dubbla ställning har lett till både problem och frågor, vilket framgår av det betänkande som vi diskuterar i dag.
Dagens debatt handlar om Böschbetänkandet om kommissionens så kallade artikel 15-rapport.
Det låter väldigt tekniskt, men det är en oerhört viktig debatt som handlar om OLAF: s framtid.
Vi får inte glömma att byrån fortfarande är mycket ny.
Kommissionen vill tacka föredraganden Herbert Bösch för hans hårda arbete.
Utvärderingen av OLAF: s verksamhet under de senaste tre åren, som betänkandet handlar om, har till stor del överskuggats av Eurostataffären.
Icke desto mindre äger slutsatserna och analyserna i betänkandet i huvudsak fortfarande giltighet, även om föredraganden Herbert Bösch är av en annan uppfattning än vi i många hänseenden.
Det stämmer emellertid att Eurostataffären belyste de brister som finns, särskilt frågan om kommunikationen mellan OLAF och kommissionen, och OLAF: s rättsliga ram, som antogs med rekordhastighet 1999, behöver därför förbättras.
Det innebär dock inte att vi skall gå tillbaka till ruta ett – det håller kommissionen med föredraganden om.
Det framstår inte som vare sig lämpligt eller realistiskt för närvarande.
Hur som helst står OLAF inför större förändringar, som måste genomföras senast när vi har nått vårt mål att etablera en europeisk åklagarmyndighet.
Kommissionen fortsätter sin mycket energiska kamp för att den europeiska åklagarmyndigheten skall omfattas av den nya konstitutionen och kommer senare att lägga fram en vitbok.
Jag skall nu övergå till ert betänkande.
I betänkandet kritiserar budgetkontrollutskottet olika aspekter av OLAF: s arbete, särskilt dess granskningsverksamhet och prioriteringar.
Även om jag förstår föredragandens missnöje tycker jag inte att kritiken är helt rättvis på alla punkter.
OLAF har en svår övergångsperiod bakom sig.
Det vore fel att syna och bedöma OLAF uteslutande utifrån Eurostataffären och inte ta med andra viktiga insatser i utvärderingen, oavsett om det gäller tullen, samarbetet med utvidgningsländerna för att bekämpa bedrägerier – ett mycket viktigt område – eller lagstiftningen.
Trots kritiken från budgetkontrollutskottet tror jag inte att parlamentet och kommissionen står så långt ifrån varandra egentligen.
Vi vill alla ha en väl avpassad reformering av OLAF, som om möjligt kan beslutas under den här parlamentssessionen.
Det är en utgångspunkt för vårt gemensamma arbete.
Den 18 november beskrev ordförande Romano Prodi de stora dragen i de föreslagna förbättringarna för budgetkontrollutskottet och av ert anförande förstår jag att ni också är benägen att hålla med om dem i stort, herr Bösch.
Kommissionen och budgetkontrollutskottet är överens om att OLAF bör koncentrera sig mer på sin kärnverksamhet.
Jag skulle dock också vilja avfärda de rykten som kom i svang efter det att kommissionens ordförande hade hållit sitt anförande, nämligen att kommissionen skulle ta ifrån OLAF de interna undersökningarna om det uppstod bedrägerimisstankar mot kommissionens tjänstemän.
Jag skall vara fullkomligt tydlig: Detta är inte sant.
I stället måste vi överväga om uppgifter som inte nära sammanhänger med OLAF: s specifika expertisområde bör flyttas tillbaka till de sektoriella generaldirektoraten.
Som jag ser det skulle det till exempel kunna gälla avräkningarna inom jordbrukspolitiken.
Dessutom måste emellertid gränserna mellan OLAF och andra organ med kontrollbefogenheter, särskilt IDOC, fastställas bättre.
Vidare bör det också tydligt fastslås i själva förordningen att det är OLAF: s generaldirektör som bestämmer om en undersökning skall inledas eller inte, att principen är att byrån har befogenheter att självständigt avgöra detta.
Detta kommer också att bidra till att byrån kan koncentrera sig på sina verkliga prioriterade frågor.
Informationsflödet mellan OLAF och institutionerna behöver förbättras betydligt.
Eurostataffären har blottlagt de svagheter som finns i kommunikationsvägarna.
Kommissionen måste kunna vidta försiktighetsåtgärder för att skydda gemenskapens ekonomiska intressen också när undersökningar pågår, naturligtvis utan att lägga hinder i vägen för OLAF: s granskningsarbete.
Enligt vår mening är förslaget till gemensam avsiktsförklaring från kommissionen och OLAF ett viktigt och lämpligt steg framåt.
För rättssäkerhetens och tydlighetens skull bör dock OLAF-förordningen också förtydligas på dessa punkter, och vi kommer naturligtvis också att diskutera var dessa förtydliganden bör göras och i vilken form.
En viktig och helt oomtvistad punkt är frågan om att stärka rätten för dem som omfattas av undersökningar att försvara sig.
OLAF: s manual innehåller redan en rad detaljerade interna bestämmelser om detta.
De huvudprinciper som de berörda personernas rättigheter bygger på, såsom deras rätt att ta del av handlingar och höras, bör dock skrivas in i förordningen.
I sitt tal den 18 november nämnde Romano Prodi möjligheten att utöka övervakningskommitténs roll eller att införa ett interinstitutionellt forum för att förbättra OLAF: s arbetsmöjligheter.
Kommissionen har ännu inte tänkt färdigt i fråga om detta.
Jag kan dock säga att vi på det hela taget kan samtycka till en förstärkt övervakningskommitté, som budgetkontrollutskottet har föreslagit, särskilt när det gäller att ta ställning till besvärsärenden.
Övervakningskommittén har ju också kommit med ett intressant förslag i den riktningen i sitt yttrande.
Kommissionen kan dock inte samtycka till föredragandens förslag att övervakningskommitténs sekretariat skall underordnas Europaparlamentets generalsekretariat.
Detta förslag väcker grundläggande frågor om balansen mellan institutionerna, liksom rättsliga frågor.
Frågan om var sekretariatet skall placeras måste övervägas noggrant.
Kommissionen kan inte heller stödja de övriga förslagen angående OLAF: s budgetmässiga ställning eller kontrollmekanismen inom kommissionen, eftersom de skulle innebära att viktiga punkter i reformeringen av vår ekonomiska förvaltning ifrågasätts.
Jag skall kanske också påminna er om att den nya budgetförordningen inte trädde i kraft förrän den 1 januari i år, efter ett intensivt arbete i parlamentet och rådet.
Vi måste först skaffa oss erfarenhet av denna nya lagstiftning.
Hur som helst är det för tidigt att göra betydande förändringar.
Nu gäller det att agera snabbt – kommissionen håller helt med er på den punkten – och lägga fram ett lagförslag som har en reell chans att antas av parlamentet.
Tyvärr kommer det inte att bli möjligt att göra detta före årets slut, som budgetkontrollutskottet föreslår i sitt betänkande, och jag vill vädja om er förståelse mot bakgrund av ämnets komplicerade och känsliga natur.
Kommissionen är dock förvissad om att den kommer att kunna lägga fram ett lagförslag mycket snabbt i början av nästa år.
Vi bör arbeta tillsammans i den här frågan.
Vi kommer att ta hänsyn till ert betänkande och yttrandena från övervakningskommittén i vårt arbete och i våra överväganden.
Kommissionen är beredd att inleda ett brett upplagt samarbete med parlamentet, och för att skapa en effektiv bedrägeribekämpning i Europeiska unionen bör vårt gemensamma huvudmål vara att lägga en solid och användbar grund för OLAF: s framtida arbete.
