# ID: svediakorp-gov442260
# author: Van den Berg (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 991
# sentences: 52
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionär!
EU måste göra mer för sina medborgare.
Detta innebär att framgångsrikt ta itu med fler gränsöverskridande problem och att göra det på ett mer demokratiskt sätt.
Ordningen måste återställas i våra EU-institutioner, vilka betraktas med ganska stor skepsis av medborgare i hela EU.
Under det gångna året har vi haft ett konvent som resulterade i en konstitution, åtminstone ett utkast till en sådan.
Detta är, såsom redan nämnts, i sig mycket goda nyheter för EU: s medborgare.
Det finns dock andra sätt att återställa ordningen i våra EU-institutioner.
Det betänkande som jag på kommissionens vägnar lägger fram för er i kväll handlar också om bättre, mer demokratiska och öppnare styrelseformer.
Betydande reformer kan genomföras även utan anpassning av de europeiska fördragen.
Att förbättra EU: s styrelseformer är ett av de viktigaste strategiska målen för Romano Prodis kommission under perioden 2000 – 2004.
Under 2001 lade vi fram vitboken om styrelseformerna i EU, som vi debatterade här i kammaren.
Två år senare gör vi nu samma sak igen, men denna gång handlar det om utvecklingen rörande denna vitbok.
Några viktiga framgångar har gjorts.
I april 2002 började kommissionen till exempel förenkla lagstiftningen, som minskade med inte mindre än 35 000 sidor.
Detta är ett viktigt bidrag till att förenkla EU: s styrelseformer.
Dessutom har kommissionen offentliggjort planer för samråd med regionala och lokala myndigheter och med organisationer i det civila samhället samt för samråd med experter.
Jag vill gärna återkomma till några av dessa frågor, men det viktiga nu är att dessa planer genomförs så att vi får konkret handling och inte bara tomma ord!
Kommissionen kan göra mycket mer för att aktivt föra EU närmare medborgarna.
Jag har i detta betänkande infogat flera förslag i denna riktning.
Det första och viktigaste förslaget är enligt min åsikt att alla lagförslag skall genomgå s.k. medborgarprövning.
Detta innebär att för varje lagförslag som kommissionen lägger fram skall den beakta de sociala, ekologiska och ekonomiska effekterna på det dagliga livet för de medborgare lagarna stiftas för.
Detta är enda sättet att se till att vi kommer ned från vårt elfenbenstorn och slutar utfärda lagar i ett vakuum eller från toppen och nedåt.
Jag vill uppmana mina kolleger och kommissionen att stödja detta förslag.
Parallellt med detta skulle jag vilja lägga särskild tonvikt på kommissionens tillgång till experter i ett tidigt skede i lagstiftningsprocessen.
För det första vill jag säga att experter är mycket bra att ha.
För det andra måste jag konstatera att det finns en stor djungel av både permanenta och tillfälliga expertgrupper och att antalet ökar.
Det finns 850 expertgrupper och ytterligare 500 eller fler undergrupper.
Ingen, inte ens kommissionen, vet exakt vilka som deltar i dessa grupper.
Parlamentet har redan yrkat på att kommissionen skall offentliggöra fullständiga förteckningar där det anges vilka experter som kan konsulteras i vilka ämnen.
På så sätt får parlamentet och rådet, och till och med kommissionen tror jag, full insyn i exakt vilka som granskar dessa lagförslag och i de grundläggande politiska val som görs under den process då politiken utformas.
När dessa förteckningar blir tillgängliga kommer det att gynna oss alla.
Jag vill slutligen uppmana kommissionen att äntligen ta tag i dessa förteckningar efter tre år av löften, eftersom vi vill ha parlamentarisk demokrati och inte en demokrati bestående av experter.
En annan viktig detalj som jag har nämnt är globala styrelseformer.
Multilateralism och ett omfattande säkerhetskoncept som innefattar fred och säkerhet, men även hållbar utveckling och kamp mot fattigdom, har alltid stått i centrum för utrikespolitiken.
Det är dags för Europeiska unionen, som är FN: s största ekonomiska supermakt, att engagera sig för att sprida sina värderingar globalt inom ramen för reformen av de multilaterala institutionerna.
Vi vill dock att EU skall tala med en röst i denna fråga, med början, om möjligt, med en plats i säkerhetsrådet.
Slutligen har jag, när det gäller samrådet med organisationer, bestämt understrukit behovet av att lokala och regionala myndigheter finns bland de rådfrågade organen. ” EU börjar i regionerna ”.
Det är trots allt i regionerna som politiken skall genomföras och det är där en stor del av EU-medlen används.
Regionerna är också de platser som medborgarna identifierar sig med, ibland mer än med sina egna huvudstäder, i synnerhet när regioner överskrider gränser.
Därför är det viktigt för regionala myndigheter att ha en egen röst och att göra denna hörd i lagstiftningsprocessen.
Kommissionen har tagit fasta på detta och visar att den vill göra något åt det.
Vi vill nu se detta omsatt i handling.
I samma fråga har Neil MacCormick utarbetat ett mycket viktigt betänkande om trepartsavtal och trepartsöverenskommelser.
Dessa avtal med medlemsstater och regionala myndigheter kan vara synnerligen användbara instrument som gör det möjligt för EU att börja föra regioner närmare och ge dem riktig form.
EU: s styrelseformer blir därigenom effektivare och flyttas närmare medborgaren.
Vi stöder helhjärtat slutsatserna i Neil MacCormicks betänkande.
Slutligen skulle jag här vilja framhålla att det är samtliga institutioners ansvar att nå trovärdiga, öppna och demokratiska styrelseformer.
Detta är inte bara kommissionens ansvar utan alla institutioners.
Det är därför som vi i detta betänkande kräver ett interinstitutionellt avtal om samråd som är bindande för alla institutioner.
Reformerna i vitboken om EU: s styrelseformer har stor betydelse för EU och dess medborgare.
Det som är viktigt nu är att vi kavlar upp ärmarna och tar itu med arbetet.
Tack för talartiden, som blev en aning för lång.
