# ID: svediakorp-gov442240
# author: Sjöstedt (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-12-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 309
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Den kris som stabilitetspakten befinner sig i visar mycket tydligt instabiliteten i EU: s valutaunion.
Vi kan se hur en ekonomisk kris mycket snabbt omvandlas också till en politisk kris med valutaunionens nuvarande konstruktion.
Vi kan se att det i praktiken råder helt olika regler för stora länder som Tyskland och Frankrike och för små länder som Portugal och Irland.
Denna kris beror inte bara på att stabilitetspaktens krav inte uppfylls.
I botten finns betydligt djupare problem.
Tysklands och Frankrikes problem handlar i grunden om låg tillväxt och alltför låg sysselsättning.
Problemet är att EU: s valutaunion och stabilitetspakten i praktiken inte har något att erbjuda för att få igång tillväxten och för att få en högre sysselsättning.
På så vis riskerar krisen att fördjupas.
Vi ser också tydligt att olika länder inom euroområdet idag sannolikt skulle må bra av olika politik.
Länder med helt olika tillväxt och inflationstakt behöver olika räntenivåer och växelkurser.
Det är ingen tillfällighet att de länder i Västeuropa som inte är med i valutaunionen i genomsnitt har en mycket stark ekonomisk utveckling jämfört med euroländerna.
Euron är en del av problemet.
Man måste inse att stabilitetspakten inte längre fungerar utan måste göras om.
Den måste kunna tillåta en mer expansiv ekonomisk politik i kristider, så att man skall kunna ta sig ur den ekonomiska krisen.
Sverige röstade med mycket stor majoritet nej till den gemensamma valutan vid en folkomröstning i september.
Stabilitetspaktens kris är ytterligare ett bevis på att det var ett klokt beslut att stå fri från EU: s valutaunion.
Nu är det dags att gå vidare och att i den pågående regeringskonferensen befästa det svenska nejet i ett minst lika omfattande rättsligt bindande undantag som det brittiska.
