# ID: svediakorp-gov442157
# author: Posselt (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 434
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
I Robert Schuman-salen för några minuter sedan överräckte vi fransk-tyska Paneuropapriset till Otto von Habsburg och Raymond Barre, och vi mindes hur detta parlament för tio år sedan under Otto von Habsburgs ledarskap, vid debatter om aktuella och brådskande frågor som denna, tog tillfället i akt att kämpa för ett större Europa, för frihet i Central- och Östeuropa och för mänskliga rättigheter bakom järnridån.
Även då fanns det många som sade till oss att arbetet som vi gjorde inte hade någon som helst förutsättning att lyckas, att det var meningslöst och att det som vi gjorde inte skulle leda någonvart.
I dag finns det många observatörer bland oss från olika länder – herr Landsbergis var också på ceremonin tidigare – som kan berätta för oss att debatter som den vi har i dag, ändrade de praktiska omständigheter under vilka de hölls som politiska fångar, och att, mest av allt, det gav dem hopp i politiskt avseende.
I dag står vi även på tröskeln till utvidgningen av Europeiska unionen.
Låt detta inge oss mod när vi debatterar Vietnam.
Det är ett ämne som vi ofta har diskuterat, och tyvärr sitter människorna som nämns i resolutionen – vissa av dem viktiga religiösa ledare – fortfarande i fängelse.
Människorättsaktivister förtrycks fortfarande, och människor förslavas fortfarande.
Vi måste dock medge att den tid kommer när frihetens vind kommer att blåsa genom Vietnam.
Vi i detta Europaparlament får inte ge vika när det gäller att kämpa för mänskliga rättigheter och religionsfrihet, även om det finns de som säger till oss att det är orealistiskt och uppmanar oss att tala allvar i stället.
Vi har en stor skyldighet att leva upp till vår tradition och vårt namn som Europas parlament.
Vi vädjar till kommissionen och rådet att inte misslyckas i detta skede.
Vietnam är en viktig partner, både i politiska och ekonomiska avseenden.
Som land har det lidit förfärligt av krig, interventioner av utomstående så som européer, amerikaner och sovjetryssar.
Precis som Tyskland var det ett delat land.
Det utstod en kommunistregim och lider av dess konsekvenser än i dag, men det kan bara bli en stabil partner till Europeiska unionen när det inte längre bara är en ekonomisk faktor utan även en fri stat under rättsstatsprincipen, en demokrati där religions- och samvetsfrihet råder, och vi ber er att använda era krafter reservationslöst i Bryssel i morgon så att det kan bli det!
