# ID: svediakorp-gov442123
# author: Bayona de Perogordo (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 662
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr Kinnock!
Jag vill tacka er för att ni är här idag för att svara på denna fråga och ni kommer att hålla med mig om att förtjänsten hos vissa åtgärder är att väcka enhällighet, även om enhälligheten, som i detta fall, talar till förmån för ett avslag.
Ni hittar inte en enda person i denna kammare som stöder detta borttagande, ni gör det inte och jag vill upprepa att kommissionen inte på något vis gör det.
Vi befinner oss i en märklig situation, vilket är konstigt, eftersom det trots den budgetplanering som vi håller på med nu, med förlikning planerad till nästa måndag, finns det en brist på framförhållning för budgeten, med andra ord, den förordning som träder i kraft den 1 januari 2003 och som inte uppmärksammades av något av kommissionens organ fram till meddelandet den 29 september, enligt vilket det ansågs att frågan om bidrag till informationskontor var löst.
Jag kommer inte att poängtera betydelsen av informationskontor, eftersom Neil Kinnock själv har poängterat detta – med era ord, de är en väsentlig beståndsdel.
I förmiddags i den gemensamma debatten sade Heide Rühle och Ruth Hieronymi samma sak, Christa Prets har just sagt det och jag tror att vi alla är överens.
Europaparlamentet har för övrigt betonat det vid ett flertal tillfällen, till exempel i betänkandet om informations- och kommunikationspolitiken som jag hade äran att föredra inför kammaren.
I betänkandet underströk jag att informationskontor var till nytta för att nå ut till alla delar av Europeiska unionen och att de kan användas som mötesplatser och redskap i parlamentsledamöternas arbete i sina respektive valkretsar.
I ändringsförslag 42 i Rühlebetänkandet som kommissionen röstade emot i förmiddags, betonades också betydelsen av dessa informationskontor.
Effekten av borttagningar har också betonats av Neil Kinnock, såtillvida att 270 kan få sina bidrag indragna och ett tusental skulle komma att beröras.
Jag tycker därför att det är viktigt att leta efter övergångslösning, såsom att gradvis minska bidragen under 2004.
Jag vill också reda upp en viss motsättning mellan kommissionens hållning i Interinstitutionella gruppen för information och dess inställning till informationskontor.
Den 23 september i år var vi på ett möte med Interinstitutionella gruppen för information och vi lade än en gång märke till kommissionsledamot António Vitorinos entusiasm för behovet att medla i fråga om dessa åtgärder och att samordna aktiviteten mellan alla parter inför de tre stora utmaningar som ligger framför oss: utvidgningen, den nya konstitutionen och Europavalen.
Sex dagar senare publicerade man det meddelande som vi debatterar idag.
Det är svårt att tro att det inte fanns någon kännedom om det och att det inte skulle ha nämnts alls i Interinstitutionella gruppen för information.
Alejo Vidal-Quadras Roca, ordförande i informationsgruppen, betonade det i ett brev adresserat personligen till kommissionsledamot Vitorino.
Därför tror jag att det finns ett välgrundat tvivel över vad vi skall lita mest på: hans vackra ord eller hans bestämda agerande, och vi anser att de båda skall stämma överens.
Med tanke på behovet av att finna en rättslig grund för inbjudandena om erbjudande att delta, skulle jag föreslå att kommissionen inför tre principer.
För det första handlar det om en förenkling av förfarandet.
Informationskontor är små enheter, de är inga multinationella företag som kan avdela en enhet till att fylla i tusentals formulär för att få stöd eller gemenskapsbidrag.
För det andra borde personalen på dessa informationskontor ges en yrkesstatus och göras till verkliga informations- och kommunikationsspecialister och inte bara en tillfällig bemanning för att dela ut broschyrer – som Neil Kinnock uttryckt det.
För det tredje, proportionalitetskriteriet för att förse en politik som informations- och kommunikationspolitiken, som är nödvändig för Europeiska unionens framtid, med tillräckliga ekonomiska medel.
