# ID: svediakorp-gov442036
# author: Schmidt, Olle (ELDR ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 613
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Herr kommissionär!
Jag vill börja med att tacka föredragandena för gott arbete!
Jag skall börja med Rodi Kratsa-Tsagaropoulous betänkande.
Det är ju som Lone Dybkjær säger givetvis symtomatiskt att programmet för jämställdhet är det minst omfattande, men det är vi tämligen vana vid, Neil Kinnock.
Jämställdhet mellan män och kvinnor börjar i hemmet.
Den liberala jämställdhetsutmaningen består i att se till att kvinnor får mer makt över sina egna liv.
Det handlar om att se strukturer, vilket även jag som liberal kan säga, som lägger hinder i vägen för att kvinnor skall få samma möjligheter som män.
Jag är övertygad om att ni, Neil Kinnock, är speciellt kunnig på detta område.
Jämställdhet mellan kvinnor och män har ju varit en av EU: s grundläggande principer sedan Romfördraget.
Den principen förstärktes i Amsterdamfördraget och har ökat successivt.
Det är därför klart att vi speciellt välkomnar detta handlingsprogram och den rättsliga grunden som ger kvinnoorganisationerna ekonomiska möjligheter att utföra ett bättre arbete.
Jag tror att det är viktigt att också säga att den verksamhet som bedrivs av den europeiska kvinnolobbyn, grundad av Astrid Lulling och som i dag representerar femton medlemsstater och har över 3 000 medlemmar, bör prioriteras och stödjas av oss här i dag.
Rodi Kratsa-Tsagaropoulou har här talat om andra organisationer som faller utanför den europeiska kvinnolobbyn, men de ingår också i handlingsprogrammet.
Jag håller med Rodi Kratsa-Tsagaropoulou om att det är viktigt med mångfald och organisationer på alla nivåer, men jag försäkrar också att handlingsprogrammet syftar till att stödja både den europeiska kvinnolobbyn och andra organisationer.
Till Neil Kinnock skulle jag vilja säga att det är viktigt att EU också garanterar att de organisationer som arbetar med jämställdhet behandlas lika och att de får ekonomiskt stöd för längre tid än de två år som ni föreslår.
Ett stödprogram på två år ger ingen finansiell trygghet för någon organisation.
Ett annat skäl till att stödja handlingsprogrammet som sträcker sig till år 2008 är att vi måste kunna garantera att organisationer i våra nya medlemsländer också får en chans att söka stöd inom detta program.
Jag tror att det är viktigt att lägga till och understryka att det skulle ge en mer långsiktig trygghet.
Lennart Sacrédeus, som tyvärr verkar ha lämnat salen, har gjort ett bra arbete beträffande det program som omfattas av hans betänkande.
Programmet skall hjälpa oss och är till för att människor i de olika länder, regioner och världsdelar som samverkar skall få bättre kunskap om varandra.
Som liberal understödjer jag detta arbete helt och fullt.
Jag vill dock lägga fram tre önskemål som bygger på erfarenhet som jag tycker vi skall beakta.
Stödet måste hanteras och kunna sökas enkelt, det måste vara obyråkratiskt och det måste gå snabbt att få det.
Vi vet att många drar sig för att söka stöd av EU och inom de finansiella ramar vi har, eftersom det är krångligt och kan vara för sent när pengarna väl utbetalas.
Det får inte vara så att Europeiska unionen genom dessa finansiella program som även har till syfte att vi skall bli mer alleuropeiska, förknippas med krångel, byråkrati och långsamhet, vilket är precis vad medborgarna anser.
Så får det inte vara och jag hoppas att ni, Neil Kinnock, i ert fortsatta arbete ser till att vi får ett ökat stöd och att tillgängligheten för dessa handlingsprogram och för pengarna ökas så att de kommer till nytta.
