# ID: svediakorp-gov442032
# author: Ribeiro e Castro (UEN ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 646
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Vi känner att det europeiska samhällsengagemanget har förstärkts genom en rad händelser, såsom införandet av euron och avskaffandet av gemenskapens inre gränser.
I situationer som denna ser vi hur ett europeiskt medborgarskap kan komplettera ett nationellt medborgarskap.
Det finns emellertid områden där det är svårare att urskilja att detta uppnåtts.
De system som inrättats av gemenskapen i syfte att främja detta europeiska samhällsengagemang erhåller medel från gemenskapen, och kan till och med ha utfört arbete men når inte majoriteten av medborgarna.
Det finns en djup brist på kunskap om det arbete som genomförs i de olika institutionerna.
På grund av bristande öppenhet, byråkrati och det påtagliga gapet mellan Europas medborgare och de institutioner som antas företräda dem och de organisationer som inrättats för att tjäna dem, finns ingen egentlig kännedom om vad som sker.
Helt nyligen förvånades vi över resultaten av de undersökningar som visar att de europeiska medborgarna är fullständigt ovetande om konventets arbete, trots de avsevärda resurser som lagts på att informera dem.
Jag var själv för två år sedan föredragande om euron, en extremt viktig gemenskapstjänst, grundläggande för rörligheten och för att främja gränsöverskridande sysselsättning, och jag blev medveten om allmänhetens utbredda brist på kunskap om euron.
Även om detta var ett av de områden som strategiskt identifierats i den resolution vi antog och som underströk behovet av en stor informationskampanj, är situationen nu två år senare mer eller mindre densamma, på grund av kommissionens tillkortakommanden och medlemsstaternas bristande intresse.
Det är därför avgörande att åtgärder vidtas.
Å ena sidan måste större öppenhet krävas från organisationer som erhåller bidrag från gemenskapen.
Jag instämmer med Heide Rühle i att de investeringar som Europeiska unionen gör för att informera medborgarna och främja samhällsengagemang måste offentliggöras, särskilt på webbplatserna för de organisationer som erhåller dessa medel.
Detta är ett sätt att skingra tanken att EU bara är till för eurokrater och befinner sig långt ifrån medborgarna, nämligen genom att låta dem få veta att detta EU arbetar för oss alla direkt varje dag och även erbjuder medborgare att verkligen bli delaktiga på social och politisk nivå.
Gemenskapens institutioner är inte helt fria från skuld och de kan förbättra sina insatser genom att förenkla förfarandena för att ansöka om gemenskapsmedel som öronmärkts för främjande av samhällsinsatser, genom att göra det enkelt att få tillgång till handlingar via användarvänliga system, genom att stärka de system som ligger mellan institutionerna och medborgarna och genom att verkligen lyssna och öppna upp verksamheten.
Detta är dessutom rätt tillfälle att uppmuntra medborgarna att delta i utvecklingen av Europeiska unionen.
Regeringskonferensen förbereder det nya fördraget med konstitutionella ambitioner som kommer att få enorma återverkningar på de europeiska medborgarnas framtid.
Jag framför därför en allmän utmaning: främja ett verkligt europeiskt samhällsengagemang nu, och gör det obligatoriskt för alla medlemsstaters regeringar att hålla folkomröstningar om det nya fördraget, vilket flera redan har beslutat att göra.
Samråd i fråga om det framtida fördraget måste äga rum i alla medlemsstater.
På så sätt kommer vi att kunna bidra till att ett aktivt europeiskt samhällsengagemang verkligen utövas.
Det är meningslöst att säga till våra landsmän att vi även är europeiska medborgare, och samtidigt be dem hålla tyst.
Efter att ha proklamerat europeiskt medborgarskap för oss själva i Maastricht är det inte rätt att man sedan ser till att inget alls sägs om det, genom att ålägga folken ett strängt tysthetslöfte.
Vi kan inte acceptera idén att det europeiska medborgarskapet bara lever och frodas så länge medborgarna inte begår synden att be om tillåtelse att tala.
Låt oss därför arbeta för ett aktivt europeiskt samhällsengagemang.
