# ID: svediakorp-gov442031
# author: Boumediene-Thiery (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 641
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Som ni vet har ett stort antal opinionsundersökningar visat hur fjärran EU är från sitt folk och hur mycket som återstår för att överbrygga klyftan.
Det finns visserligen gemenskapsinitiativ som syftar till att främja ett europeiskt samhällsengagemang, men de är självfallet fortfarande otillräckliga.
Beslutet att inrätta ett femårsprogram med bidrag för att främja ett aktivt europeiskt samhällsengagemang är bra.
Att främja idén med ett europeiskt samhällsengagemang så att människor tar ansvar för EU och skaffar sig möjligheter att utöva detta ansvar är säkerligen syftet med förslaget, vilket bör stärka den demokratiska legitimiteten i unionen och öka öppenheten.
Men vi måste också förenkla förfarandena så att så många föreningar som möjligt kan dra nytta av detta nya instrument.
Det bör också noteras att ett hierarkiskt system utvecklas bland dessa organisationer, ett system som jag tyvärr måste säga inte alltid är berättigat.
Objektiva kriterier bör fastställas av Europeiska kommissionen för att finansiera arbetet och verksamheten i de olika icke-statliga organisationerna, särskilt de som är direkt inblandade på fältet i att tillämpa den solidaritet som vi är bundna till.
Vi får inte glömma att det är tack vare dem som den sociala sammanhållningen upprätthålls i socialt eftersatta områden i Europa, där utslagning och diskriminering råder.
Hur kan vi övertyga unga människor om att EU är en realitet, hur kan vi få dem att känna förtroende för EU, om EU inte vidtar några praktiska åtgärder för att bekämpa diskrimineringen?
Människor på fältet lär ha sagt att kommissionen upprätthåller särskilda förbindelser med vissa föreningar.
Om detta påstående skulle vara sant vore det oacceptabelt.
Medan den sociala dimensionen betonas, vilket vi tackar vår föredragande för, kan vi å andra sidan inte välja att bortse från den politiska dimensionen, som är nödvändig om det nuvarande demokratiska underskottet skall kunna minskas.
Så vilket slags samhällsengagemang är det vi diskuterar?
I betänkandet sägs att samhällsengagemanget i Europeiska unionen kompletterar och breddar det nationella samhällsengagemanget genom att gemensamma rättigheter erkänns.
Det beror på det behov som medlemmarna i denna gemenskap känt av att dela sina gemensamma demokratiska värderingar i processen med att bygga upp unionen.
Hur länge kan vi fortsätta att tala om en process med att bygga upp EU som utesluter de 15-18 miljoner invånare i Europa som är medborgare i tredje land?
Genom sitt aktiva deltagande i den europeiska integrationen är de inte mindre europeiska medborgare än någon annan, och deras föreningar och icke-statliga organisationer är också aktivt delaktiga i satsningen på att främja EU.
Vi vill definitivt ha ett folkets EU, ett verkligt demokratiskt EU där solidaritet råder.
Därför måste vi förnya och förbättra detta europeiska samhällsengagemang.
När vi nu har fri rörlighet för kapital, varor och personer är det självklart att folket i Europa måste kunna få ta sitt ansvar och åtnjuta sina rättigheter, oavsett i vilket europeiskt land de valt att leva.
EU kan inte acceptera ett trappstegssystem för samhällsengagemang, där vissa medborgare är mer jämlika än andra.
Alla som delar detta europeiska territorium måste kunna åtnjuta lika rättigheter i det land där de normalt bor.
Det europeiska samhällsengagemang som vi skapar skall därför inte längre bygga på nationalitet utan på var man är bosatt.
I Europeiska unionen är nationalitet och medborgarskap alltför ofta oupplösligt förbundna med varandra.
I detta avseende kan vi dra nytta av de intressanta erfarenheterna i de länder som skall bli medlemmar i unionen, i vilka man skiljer mellan begreppen medborgarskap och nationalitet.
Vi vill att vårt gamla Europa skall få inspiration av denna injektion av friska krafter för att skapa en ny definition av det europeiska samhällsengagemanget, som utgår från var man är bosatt.
