# ID: svediakorp-gov442004
# author: Sousa Pinto (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 545
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Fru talman!
Förslaget till rekommendation till rådet om andra generationen av Schengens informationssystem (SIS) ger oss tillfälle att uttrycka betydande oro över förändringar i systemet.
SIS upprättades ursprungligen som en kompensationsåtgärd för att medge fri rörlighet för personer.
Det håller dock gradvis på att bli ett instrument för polissamarbete, eftersom rådet steg för steg försöker utöka det med nya funktioner och ge olika myndigheter tillgång till databasen.
Som Schengens gemensamma tillsynsmyndighet konstaterar innebär förslagen om att utveckla SIS och skapa SIS II en fullständig förändring av systemets inriktning: medan SIS varskor behöriga myndigheter endast i händelse av att en person vars uppgifter är registrerade korsar Schengengränsen, kommer SIS II sannolikt att bli ett sökverktyg med flera funktioner.
Detta skulle motsvara en övergång från ett synsätt för reaktiv säkerhet till ett synsätt för aktiv säkerhet.
Utsikten till ett nytt system som skulle ge myndigheterna möjlighet att dela information om miljontals personer för olika ändamål, sannolikt genom att använda den allra senaste tekniken, även biometrisk uppgiftsanalys, tvingar oss att betänka den inverkan som detta nya system skulle kunna få på medborgarnas rättigheter, friheter och garantier, särskilt på den rättighet till skydd för personuppgifter som nyligen har bekräftats i artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och som medtagits i det utkast till EU-konstitution som utarbetats av konventet.
Det är sant att behovet av att förbättra samarbetet på området rättsliga och inrikes frågor och, framför allt, länkningen av information och korshänvisningarna mellan olika databaser är ett av de mål för Europeiska unionen som medlemsstaterna är skyldiga att försöka nå.
Vi inser alla behovet av ändamålsenliga informationssystem som klarar att möta de utmaningar vi ställs inför i form av internationell terrorism och gränsöverskridande brottslighet, men denna strävan får aldrig äventyra de huvudprinciper på vilka unionen grundar sig som en gemenskap styrd genom lag.
Balansen mellan privatliv och säkerhet får inte rubbas genom införande av informations- och kommunikationstekniker som regeringar har skapat som svar på de ökade risker som nya och farliga brottsliga företeelser innebär.
När tillgängliga tekniker utgör ett hot mot integriteten för personlig information som bör skyddas är vi skyldiga att anta lämplig lagstiftning som förhindrar varje form av missbruk.
Betänkandet av Carlos Coelho – och jag vill ta tillfället i akt och gratulera honom – innehåller en rad förslag som i stort sett ligger i rätt riktning: För det första behovet av en verklig offentlig debatt om målen för SIS II.
För det andra behovet av att utveckla SIS II på ett demokratiskt och öppet sätt så att medborgarna får bättre tillgång till information om systemet och så att personer vars personuppgifter har införts i systemet ges möjlighet att ta del av och rätta dessa uppgifter.
För det tredje en sammanslagning av de olika befintliga databaserna, vilket skulle göra det möjligt för oss att skapa ett sammanhängande och omfattande system för dataskydd som skulle möjliggöra detaljerade analyser.
För det fjärde nya godkännanden för att bevilja nya myndigheter tillgång till SIS.
Och för det femte inrättandet av ett EU-organ för den strategiska ledningen av SIS, övervakat av Europaparlamentet och underställt dess kontroll.
