# ID: svediakorp-gov441986
# author: Vitorino, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 864
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Herr talman!
Allra först skulle jag vilja tacka Joost Lagendijk för hans utmärkta betänkande om den årsrapport om stabiliserings- och associeringsprocessen som lades fram av kommissionen i mars 2003.
Kommissionen och rådet behöver parlamentets fulla stöd och engagemang i våra ansträngningar för att hjälpa dessa länder med deras reformer och för att föra dem närmare Europeiska unionen.
I Joost Lagendijk betänkande berörs några av de viktigaste frågorna i våra nuvarande förbindelser med länderna på västra Balkan.
Vi har noterat alla de förslag som framförs i betänkandet och kommer att överväga dem noga.
Jag skulle vilja kommentera några av de specifika punkter som tas upp i betänkandet.
För det första, ekonomiskt bistånd.
Vi är tacksamma för det stöd som uttrycks i Thessaloniki-agendan för kommissionens förslag om att öka Cardsbudgeten med mer än 200 miljoner euro för perioden 2004-2006 och välkomnar det faktum att kommissionens förslag för 2004 års budget godkänts i den första behandlingen.
Vi måste även noga tänka över det ekonomiska biståndet till västra Balkan med tanke på nästa budgetplan, som börjar 2007.
När det gäller visumsystemet fäster människorna i regionen stor vikt vid denna fråga.
Kommissionen kommer att föra diskussioner med länderna i vederbörlig ordning, inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen.
Det är dock en långsiktig fråga, som måste sättas in i ett större sammanhang.
Dessutom är varje framsteg på detta område kopplat till landets förmåga att genomföra större reformer på områden såsom rättssäkerhet, kampen mot organiserad brottslighet, korruption och olaglig migration samt förstärkt administrativ kapacitet, gränskontroll och skydd för handlingar.
I fråga om de löften som gavs i Thessaloniki anser jag att arbetet med att genomföra vår del av dem fortskrider väl.
Det gläder mig att kunna berätta att ramförordningen, som kommer att sörja för den rättsliga grunden för de europeiska partnerskapen, antogs av kommissionen i förra veckan.
Dessa partnerskap kommer att hjälpa länderna att koncentrera sin uppmärksamhet på prioriterade områden och således bidra till att öka takten i den europeiska integrationsprocessen.
Partnersamverkan, som innebär att medlemsstaters mänskliga resurser används för att hjälpa länderna på västra Balkan, förekommer redan nu.
Verksamheten vid Byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte (TAIEX), som kommer att hjälpa dessa länder att harmonisera sin lagstiftning med regelverket, kommer att sätta i gång i en nära framtid, och förberedelser för att möjliggöra deltagande i gemenskapens program och organ pågår.
Jag är glad att kunna tala om för er att genomförbarhetsstudien av möjligheterna att inleda förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal med Bosnien och Hercegovina i går antogs av kommissionen.
I studien framhålls både framsteg och fortsatta brister.
Mot denna bakgrund anser sig kommissionen kunna rekommendera medlemsstaterna att inleda förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal när Bosnien och Hercegovina gjort tillräckliga framsteg mot att uppfylla ett antal kortsiktiga prioriteringar som är centrala för genomförandet av sådana stabiliserings- och associeringsavtal.
Kroatiens ansökan behandlas i enlighet med de vanliga förfarandena.
Vi har, inom föreskriven tidrymd, mottagit mer än 10 000 sidor med svar från Kroatien, och om allt går bra hoppas vi kunna slutföra vårt arbete med yttrandet till mars eller april.
Vi hoppas också att Kroatien kommer att kunna göra förbättringar på de områden som för övrigt räknas upp i punkt 37 i Lagendijkbetänkandet.
Jag noterar rekommendationen om en neutral inställning när det gäller förbindelserna mellan Serbien och Montenegro.
Europeiska unionens linje är att stödja statsförbundet Serbien och Montenegro under den treårsperiod som föreskrivs i Belgradavtalet.
Enligt avtalet är det i slutet av den perioden upp till Serbien och Montenegro att bestämma om de skall fortsätta tillsammans.
Kommissionen har påbörjat arbetet med en genomförbarhetsstudie för Serbien och Montenegro.
Det handlar om en grundlig och objektiv utvärdering utformad för att fastställa om länderna är redo att inleda förhandlingar om ett stabiliserings- och associeringsavtal.
I dagsläget behöver vi se ytterligare avsevärda framsteg göras i huvudfrågor såsom Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d.
Jugoslavien, samarbete och utveckling på Serbien och Montenegros inre marknad och en gemensam handelspolitik samt politiska och ekonomiska reformer.
Låt mig när det gäller den process som skall leda fram till beslutet om Kosovos slutliga status påminna om att Europeiska unionen stöder ett fullständigt genomförande av FN: s säkerhetsråds resolution 1224 och linjen att provinsen måste uppfylla vissa standarder innan dess status kan diskuteras (” standards before status ”).
Liksom rådet välkomnar vi den föresats som uttalats av FN: s generalsekreterares särskilda sändebud, Harry Holkeri, att ställa upp konkretare riktlinjer för framsteg och att genomföra politiken för ” standarder före status ” på grundval av en arbetsplan som skall samordnas med Europeiska unionens övervakning av standarder.
Vi har noterat att det första tillfället till en helhetsöversyn kommer att ges i mitten av 2005.
2004 är därför ett viktigt år för Kosovos provisoriska självstyrande institutioner att befästa ett verkligt mångkulturellt och demokratiskt samhälle.
Låt mig upprepa en central punkt: oavsett slutlig status kommer Kosovos folk att ha en plats i EU.
