# ID: svediakorp-gov441900
# author: Antonione, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 570
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Den första handlingsplanen för den nordliga dimensionen inom ramen för Europeiska unionens externa och gränsöverskridande politik för 2000 – 2003, som antogs av Europeiska rådet i Feira den 1920 juni 2000, löper ut vid årsslutet.
För ett år sedan inleddes det förberedande arbetet för att gå vidare med politiken för den nordliga dimensionen efter 2003.
Jag minns särskilt att riktlinjerna för en ny handlingsplan fastställdes vid ministerkonferensen om den nordliga dimensionen och det arktiska fönstret på Grönland i augusti 2002, och ministerrådets (utrikesfrågor) möte i Luxemburg i oktober samma år.
I enlighet med dessa riktlinjer upprättade kommissionen kontakter med alla berörda aktörer, däribland regionala organisationer och sammanslutningar och företrädare från den privata sektorn, i syfte att förbereda ett arbetsdokument om den nya handlingsplanen.
Den 11 juni i år lade kommissionen fram arbetsdokumentet ” Den andra handlingsplanen för den nordliga dimensionen 2004-2006 ” inför rådet.
Den innehåller en rad förslag som har lagts fram av de berörda aktörerna.
De erfarenheter som har vunnits i och med den första handlingsplanen beaktas, och även de nya krav som kommer att uppstå under de kommande åren.
Rådet behandlade detta arbetsdokument den 29 september 2003 och det godkändes sedan av Europeiska rådet vid dess möte den 1617 oktober 2003 i Bryssel.
Vid det tillfället betonade stats- och regeringscheferna att den nordliga dimensionen kommer att få ökad vikt i samband med utvidgningen av EU och att den kommer att utgöra ett viktigt bidrag för att vidareutveckla unionens nya grannskapspolitik i denna region.
I handlingsplanen för 2004 – 2006 fastställs riktlinjerna för de närmaste tre åren.
I det avseendet utgör handlingsplanen en garanti för att den nordliga dimensionen i unionens politikområde kommer att finnas kvar, vilket i planen definieras som ett ” horisontellt koncept som tillämpas inom den befintliga finansiella och institutionella ramen i den berörda regionen ”.
Den nordliga dimensionen är särskilt viktig för vissa prioriterade områden som potentiellt sett har störst mervärde, som ekonomi, näringsliv, infrastruktur, mänskliga resurser, utbildning, kultur, vetenskaplig forskning, hälso- och sjukvård, miljö, kärnsäkerhet, gränsöverskridande samarbete och regional utveckling samt rättsliga och inrikes frågor.
Den gemensamma ram för främjande av en politisk dialog och praktiskt samarbete som den nordliga dimensionen ger kommer att omfatta ett vidsträckt och skiftande geografiskt område kring Östersjön och Nordatlanten.
Särskild uppmärksamhet ägnas också åt regioner med specifika behov, såsom Kaliningrad och det arktiska området.
I detta sammanhang är en förstärkt samverkan på alla nivåer mellan Ryssland och EU följaktligen av avgörande betydelse.
Kommissionen kommer att behålla sin övergripande ledande roll, men det krävs ett aktivt deltagande av alla berörda aktörer, vare sig de befinner sig på nationell, regional eller lokal nivå, inom näringslivet eller det civila samhället i allmänhet.
Särskilda åtgärder inom de fem allmänna prioriterade områden som jag nyss nämnde – ekonomi och infrastruktur, utbildning, kultur, forskning och hälso- och sjukvård, miljö, kärnsäkerhet och naturresurser, gränsöverskridande samarbete och regional utveckling samt rättsliga och inrikes frågor – måste vidareutvecklas i en anda av samarbete baserat på aktivt deltagande från alla parters sida, subsidiaritet och komplementaritet, med en effektiv uppdelning av arbetet och en övergripande samordning och övervakning.
