# ID: svediakorp-gov441879
# author: Wiersma (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 625
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill också inleda med att gratulera Pasqualina Napoletano för den sakkunskap med vilken hon lyckats förena den övergripande bilden med detaljerna.
Under de närmast kommande åren kommer vi i Europeiska unionen att ha fullt upp med utvidgningen genom Bulgariens och Rumäniens anslutning, integrationen av nya medlemmar från och med nästa år, utvecklingen av en ny sammanhållningspolitik inom utrikes- och säkerhetspolitiken, samt en äkta social marknadsekonomi.
Hur fort denna integrering faktiskt går är det som i stor utsträckning kommer att avgöra var EU: s gränser kommer att gå i framtiden.
Det är därför lämpligt att detta inte är huvudtemat i betänkandet och i kommissionens meddelande.
Det viktiga nu är att formulera en politik för förbindelserna med våra nya grannar under de närmaste åren, och här bör en sak vara det allra viktigaste.
Vi måste förhindra att det skapas en ring av instabilitet runt den utvidgade unionen.
Vi bör i stället skapa en krets av vänner.
Vi vill inte ha någon ny uppdelning.
Därför måste vi redan från början sätta Ryssland i centrum för den nya grannsämjepolitiken, inte bara på grund av landets inte alltid lika positiva inflytande på Minsk, Kiev och Chisinau, utan också på grund av energipolitiken och naturligtvis på grund av att Ryssland är en kärnvapenmakt och medlem i FN: s säkerhetsråd.
När vi fastställer detaljerna i den nya politiken för god grannsämja bör vi som riktlinje anta de värden Europa står för – demokrati, mänskliga rättigheter och en fungerande marknadsekonomi, men detta handlar inte bara om värdegrunder.
Det är viktigt för EU att utöka det område inom vilket samma ekonomiska regler tillämpas, inom vilket kampen mot internationell brottlighet och mot terrorism samordnas, inom vilket migrationsfrågor hanteras och inom vilket gränserna skyddas men ändå hålls öppna.
Detta utvidgade Europa måste vara ett område där säkerhet råder.
Kommissionens förslag utgör en sund bas för att formulera en konkret politik med två kärnelement – mer gränsöverskridande samarbete och våra grannars deltagande inom EU-politikens viktigaste områden, till att börja med handeln.
Handlingsplaner är en bra metod att genomföra detta på.
Det är förståeligt att länder som Moldavien och Ukraina frågar sig varför man i kommissionens planer undviker att ta upp frågan om deras eventuella medlemskap i EU.
Mitt svar på den frågan blir att EU för närvarande har fullt upp med det som närmast står på agendan, och att det för övrigt inte riktigt är läge för en sådan medlemskapsansökan just nu.
Dessa länder har naturligtvis i teorin rätt att ansöka om medlemskap, i enlighet med artikel 49 i de nuvarande fördragen eller artikel 2 i den föreslagna konstitutionen.
I princip bör vi naturligtvis välkomna de strävanden mot EU som många i dessa länder gör, eftersom det i de flesta fall är de som är för reformer.
Det som jag skulle vilja rekommendera mina vänner i båda dessa länder är dock att maximalt utnyttja de möjligheter som den nya EU-politiken kan erbjuda och att arbeta för att komma upp till en nivå där vi kan föra en trovärdig diskussion om associering som eventuellt skulle kunna leda till medlemskap.
Vi själva kan naturligtvis inte ge några garantier, eftersom ansträngningarna måste komma från länderna själva.
Vi måste också framför allt vara mycket försiktiga när det gäller att fastställa datum.
Vi kan dock också se till att Europeiska unionen inte arbetar under illusionen att Europa blir ett säkrare område om vi stänger dörren för alltid.
Kort sagt får vi inte väcka några falska förhoppningar, men vi får heller inte vända östern ryggen helt.
