# ID: svediakorp-gov441878
# author: Gahler (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 628
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Låt mig först framföra mitt varma tack till föredraganden för att hon varit så villig att diskutera, samarbeta och kompromissa under utarbetandet av detta betänkande.
Detta har också möjliggjort att betänkandet kunnat antas enhälligt i utskottet med bara några få nedlagda röster.
I ett utvidgat EU måste vi beakta de praktiska implikationerna av de nya problem som kommer att uppstå i samband med de nya grannarna i öster på grund av den nya, och längre, yttre gränsen.
Vi måste också ägna samma uppmärksamhet åt Medelhavets södra kust.
Men att ägna samma uppmärksamhet betyder inte att tillämpa samma politiska modeller och instrument på både öster och söder, eftersom det rör sig om mycket olika utmaningar.
Staterna i norra Afrika kännetecknas allmänt av brist på demokrati, ekonomiska och strukturella problem, en hög grad av korruption, allvarliga sociala spänningar, en hög befolkningstillväxt och risken med en ökande islamisk fundamentalism.
Som en direkt följd av denna situation, i förening med de bedrövliga levnadsvillkoren för majoriteten av befolkningen där, är vi tvungna att bemöta en ökande illegal invandring och faran för terrorattacker.
En annan konsekvens är att samarbetspotentialen inte kan nyttjas fullt ut.
Vi har naturligtvis redan blivit varse detta i fråga om de resurser som vi lägger in i budgeten för Barcelonaprocessen och programmet Meda, vilka ligger kvar outnyttjade.
Det är viktigt att utöka den politiska dialogen med denna region, bland annat genom att lägga in en parlamentarisk dimension, något som vi i unionen redan är vana vid i Europarådet och OSSE.
Min grupp stöder därför betänkandets förslag att inrätta en parlamentarisk Europa – Medelhavsförsamling.
Jag är övertygad om att detta skulle kunna generera en ny kvalitet i den politiska debatten, som kommer att behandla problem och konfliktsituationer öppet och på ett annat sätt än de vanliga regeringsförhandlingarna.
Öster om den nya yttre gränsen verkar problemen vid första ögonkastet visserligen vara liknande: korruption, sociala spänningar och människosmuggling.
Den viktigaste skillnaden är dock att dessa samhällen befinner sig i en erkänd fortgående omvandlingsprocess – de uppfattar sig själva som varande i en övergångsfas.
Vägen för de flesta av dessa grannar i öster leder, om de så önskar, till EU, oavsett om vi redan officiellt erkänt detta genom att ge dem status som kandidatländer eller inte.
Till skillnad från vad som är fallet med Nordafrika ger detta oss emellertid en möjlighet att utöva ett starkare inflytande för att utveckla rättsstat och demokrati, främja ekonomiskt samarbete, utöka infrastrukturen genom att bygga transeuropeiska nätverk och främja gränsöverskridande samarbete, något som underlättar vardagen för människorna på båda sidor gränsen.
Jag blev ganska förvånad när rådsordföranden spontant nämnde de fyra friheterna igen.
Jag hade förväntat mig detta av kommissionen, eftersom det naturligtvis finns med i kommissionens meddelande, men jag hade trott att diskussionerna i rådet hade kommit längre vid det här laget.
Att dela allt utom institutionerna betyder i huvudsak att vi praktiskt taget erbjuder medlemskap på den inre marknaden utan att begära medlemskapsavgift.
Hur som helst kan jag verkligen inte tänka mig – inte ens som en del av en mycket ambitiös vision – att vi skulle gå med på fri rörlighet för arbetskraft från Nordafrika.
Åtminstone inte under min livstid.
Jag vill därför be rådet och kommissionen att inte väcka några falska förhoppningar.
Vi skall inte försöka springa innan vi kan gå!
Jag uppmanar alltså kommissionen att genomföra sitt program steg för steg och kanske ägna sig mindre åt visioner än åt sådant som faktiskt går att genomföra inom en överskådlig och realistisk tidsrymd.
