# ID: svediakorp-gov441772
# author: Napolitano (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 280
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag riktar mig till ordförandeskapets företrädare, Roberto Antonione.
Herr Antonione!
Jag betvivlar inte att era avsikter är ärliga, men några av de uttryck ni använde bekymrade mig mycket.
Ni sade att några medlemsstater, eller regeringsrepresentanter, står fast vid sina krav på förändring av förhandlingstaktiska skäl.
Här råder ett grundläggande missförstånd: det var inte meningen att regeringskonferensen skulle bli ett förhandlingsforum, regeringarna borde inte ha fått inta ståndpunkter som redan lagts fram på konventet – vilket Klaus Hänsch och Elmar Brok påpekade – ståndpunkter som redan avvisats av konventet eftersom man funnit mer övertygande lösningar med bredare stöd.
Jag hävdar inte att regeringskonferensen blint borde ha godkänt konventets förslag, vilket stats- och regeringscheferna för övrigt var kloka nog att göra i fråga om utkastet till stadgan om de grundläggande rättigheterna, jag menar att regeringskonferensen helt enkelt borde ha kontrollerat konventets utkast för att hitta brister och motsägelser, som den borde göra nu, och diskutera hur man kan lösa dem.
Ni sade även att det italienska ordförandeskapets ståndpunkt är tydlig: det förordar en text som avviker så lite som möjligt från konventets utkast.
Begreppet “ så lite som möjligt ” är emellertid fullständigt öppet för tolkning och godtycke.
Vi måste vara tydliga: ve regeringskonferensen om den blandar sig i konventets viktigaste innovationer: Europaparlamentets befogenheter, i synnerhet i budgetfrågor, systemet med dubbel majoritet, det lagstiftande rådet och att utse utrikesminister.
Försätt inte Europaparlamentet i ett läge som tvingar det att avvisa resultatet av regeringskonferensen och uppmana de nationella parlamenten att inte ratificera fördraget.
