# ID: svediakorp-gov441728
# author: Byrne, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 543
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
I kommissionens förslag beaktas det erkända behovet av att snarast förstärka de nuvarande bestämmelserna om identifiering och registrering av får och getter, särskilt mot bakgrund av erfarenheterna från krisen med mul- och klövsjuka 2001.
I Europaparlamentets resolution om mul- och klövsjuka från december 2002 anger parlamentet att kommissionen snarast möjligt bör lägga fram ett förslag om ändring av direktiv 92 / 102 / EEG i syfte att förbättra identifieringen av grisar, får och getter.
Enligt den nuvarande lagstiftningen måste får och getter identifieras genom ett öronmärke eller en tatuering knuten till anläggningen.
Djurhållarna måste föra ett aktuellt register på anläggningen, och den behöriga myndigheten måste föra ett aktuellt centralt register över anläggningarna.
De viktigaste nya inslagen i det föreslagna systemet är enskild identifiering, dubbla öronmärken för att säkerställa att identiteten kan fastställas även om ett öronmärke försvinner samt införande av ett transportdokument.
Enskild identifiering är centralt för en effektiv spårning av djur i veterinära syften, vilket har oerhört stor betydelse för kontrollen av smittsamma sjukdomar.
Införandet av ett förstärkt system kommer att få positiva effekter vid eventuella utbrott av svåra djursjukdomar som mul- och klövsjuka och göra det möjligt att snabbt identifiera smittkällan och förhindra ytterligare spridning av sjukdomen.
Det kommer dessutom att göra det enklare att exakt spåra djuren inom ramen för de gemenskapsfinansierade programmen för utrotning av djursjukdomar.
Tekniken med elektronisk identifiering av får och getter är så utvecklad att den nu kan användas i praktiken.
Detta stöds av resultaten av kommissionens storskaliga pilotprojekt – IDEA-projektet.
De genomförandeåtgärder som krävs för ett helfungerande system för elektronisk gemenskapsomfattande identifiering har dock ännu inte utformats.
I förslaget anges därför ytterligare riktlinjer och förfaranden som skall antas genom Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.
Där anges även att obligatorisk elektronisk märkning skall införas den 1 juli 2006.
Jag är väl medveten om att fårpopulationen och fåruppfödningssystemen skiljer sig mycket åt mellan medlemsstaterna.
Förslaget innehåller därför olika alternativ som ger medlemsstaterna möjlighet att skjuta upp identifieringen av lamm upp till sex månaders ålder, om fåren föds upp extensivt och är frigående, och att tillämpa enklare förfaranden för identifiering av unga lamm som skall slaktas direkt, upp till sex månaders ålder.
De alternativ som väljs kommer att påverka jordbrukarnas sannolika kostnader för att införa det nya systemet.
Vid beräkningen av kostnaderna för att införa det förstärkta systemet i hela gemenskapen måste hänsyn tas till skillnaderna hos fårpopulationen och fåruppfödningssystemen i medlemsstaterna.
I brist på exakta uppgifter om förflyttningar och andra parametrar måste beräkningen grundas på de olika produktionssystemens allmänna struktur.
Med utgångspunkt från detta beräknas de totala kostnaderna för det förstärkta systemet till mellan 1 euro (traditionella öronmärken) och 3,7 euro (elektronisk identifiering) per får och år.
I förslaget anges att kommissionen vid behov skall lämna en rapport till rådet om erfarenheterna från elektronisk identifiering.
Detta betänkande skulle kunna kompletteras med förslag som vid behov ändrar tidpunkten då elektronisk identifiering blir obligatorisk.
Jag erkänner att detta förslag kommer att kräva betydande insatser av såväl näringsidkare som myndigheter, men dessa insatser är både värda besväret och nödvändiga.
