# ID: svediakorp-gov441719
# author: Van Dam (EDD ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 327
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Vi är som människor oerhört beroende av vatten och luft, men även av marken.
Vi lever på den och vi lever av den, vi färdas över den, vi förundras över dess skönhet: det är anledningar nog att behandla marken med omsorg.
Som ledamot av utskottet för regionalpolitik, transport och turism skulle jag vilja diskutera några sidor av denna omsorg.
För det första är det bra att fastställa att mark är av mindre internationell karaktär än luft och vatten, som alltid befinner sig i rörelse.
Även om medlemsstaterna har liknande problem med sin mark till en viss grad, så varierar orsakerna.
Med detta i åtanke finns det anledning att befara att en centraliserad strategi inte kommer att leda till önskat resultat för alla medlemsstaterna.
En europeisk strategi måste därför framhäva utbytet av information, kunskap och bästa metoder.
Det är inte uppenbart för mig utifrån den aktuella meddelandetexten om kommissionen verkligen har valt denna riktning.
För det andra påpekar Cristina Gutiérrez-Cortines med rätta de skadliga följderna för marken av transport.
Packning och hårdgörning av marken är betydande skadliga effekter som infrastrukturen har på marken, med följder för markens livskraft och tillstånd.
Dessa effekter måste därför minimeras och påfrestningen på marken följaktligen minskas.
Främjandet av transportsätt som har mindre eller ingen inverkan på marken, som transport på inlandsvatten och kustvatten, utgör en möjlighet till detta, liksom användandet av mindre skadliga material vid uppförande av infrastruktur.
Avslutningsvis borde gemenskapen också hävda sitt inflytande direkt vid byggandet av infrastruktur genom att införliva markintresset i projekt som gemenskapen investerar i.
Vi är nöjda med den nuvarande texten vad gäller de särskilda transportaspekterna.
Tyvärr kvarstår en brist på tydlighet när det gäller den allmänna skyddsnivån för marken och den form som denna bör ges.
