# ID: svediakorp-gov441711
# author: De Roo (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 364
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Jag skulle vilja berömma Hans Blokland för hans välgrundade och tydliga betänkande.
Det har gått 28 år, men miljödumpning utgör fortfarande ett stort problem.
En av orsakerna till detta är att miljöskyddsnormer inte är desamma överallt, vilket huvudsakligen beror på att det råder stor oenighet om som vad faktiskt menas med återvinning.
Det saknas tydliga kriterier.
Europeiska kommissionen har misskött sig i detta avseende.
Den borde ha tagit initiativet till att skapa klarhet för många år sedan.
Tråkigt nog gav kommissionen emellertid efter för påtryckningar från avfallsindustrin som föredrar att fortsätta dumpa avfall.
Europeiska gemenskapernas domstol i Luxemburg har nu meddelat ett par avgöranden angående denna lucka i lagstiftningen, men dessa ger inget slutgiltigt svar på frågan om vad som egentligen skall räknas som återvinning och vad som inte skall det.
Förbränning av avfall kan, enligt min grupps uppfattning, inte likställas med återvinning.
Tråkigt nog är det vad som definitionsmässigt nu är fallet.
Återvinning implicerar användbarhet, och någon sådan kan det inte bli tal om efter förbränning av tidningar; returpapper är då betydligt mer användbart.
Förvisso är det så att papper som återvunnits fem till sju gånger inte kan återvinnas fler gånger, och då skulle förbränning faktiskt kunna vara ändamålsenligt.
Till och med förbränning av avloppsslam ses, enligt definitionen, som ändamålsenligt.
Det är emellertid ytterst tveksamt huruvida det är att rekommendera.
Om slammet har lakats ur kan det möjligen vara ändamålsenligt, men däremot definitivt inte om det har lösts upp i vatten.
Vi måste nu hålla denna politiska debatt.
Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor har gjort det.
I morgon kommer också vi att rösta om ändringsförslagen.
Eftersom kommissionen inte har skapat någon klarhet får vi göra det.
Det är meningslöst att vänta på en tematisk strategi innan man börjar fundera på införandet av ny lagstiftning.
Vi skulle då befinna oss fem år framåt i tiden.
Vi måste försöka fylla denna lucka nu – hur det än går.
